Sand & Lack

Min bil blev uppgraderad med en motortyp den aldrig levererats med. För att göra ingreppet lite mera diskret så grävde jag fram en gammaldags luftrenare ur förrådet. Med den gamla stekpannan på toppen av motorn ökade flintstonekänslan betydligt.

"Men kära konstpeln, inte kan väl den här gamla kärran brutit ljudvallen på det sätt som ni påstår. Det hela måste vara ett missförstånd, på min ära!"

Blästring pågår

Ett vanligt misstag i renoveringskretsar är att dra på för
tjocka mellanslipningslager. Med tunna lager färg framträder
den stansade texten så här distinkt. Klicka för närbild.

Med den ytrostiga luftrenaren blästrad och lackerad
blev det genast trevligare att kika under huven.
De flesta Ford Anglia byggdes i Dagenham, men denna sattes
samman i Halewoodfabriken 1964/65

Men då motorutrymmet gjorts fullstädigt i ordning, med ny vit Lotusfärg och allt, såg den gamla luftrenaren förfärligt risig ut. Detta råddes det bot på nyligen. En fuktig höstkväll åkte den resolut in i blästerskåpet, rosten for av i ett huj, och därefter bar det av till lackeringshörnan. Efter ett lager grundfärg gick vi direkt på topplacken. Inget trams med mellanslipningslager och annat fjoll.
En metallicbas från Opeln stod närmast. Egentligen var dessa luftrenare från Cortinas hårresande 1200cc-modell lackerade i en slags silvrig hammarlack, troligen utan grundfärg. Så lite bättre än original fick det bli.
Som en final fick silverbasen klarlack så den vaknade till liv och fick det djup man är van att se i en metalliclack. Det ger också en tåligare yta. Hela proceduren tog ungefär tre timmar. Att montera den nylackerade luftrenaren var mycket bra för själen!