Ford Anglia -65

Detta har hänt:

Fin Anglia var färdmedel till den mindre fina Anglian

2003: Annonsen sade "Ford Anglia med Cortinamotor", inte mycket mera. Jag tog en kompis med mig och vi åkte dit i en knallröd Anglia jag hade då. Salubilen stod bakom en lada och hade börjat bli ett med vegetationen, gräset var högt och hjulen hade börjat sjunka några centimeter i den mjuka mullen.

Jag lade mig ned efter att ha dragit bort några nässelstrån och fick lite högre puls när jag såg att bilen var konverterad till skivbromsar fram, och hade dubbla krängningshämmare så som en del gjorde på sent sextiotal. Cortinamotorn visade sig vara en crossflow 1600cc, motorn som tydligen kom i sista Cortinan, men som följde med länge och som var mest känd i bakhjulsdrivna Escort. Blocket som har märkningen 711M har de bästa ramlageröverfallen. Engelsmännen påstår att originalveven är god för 7-7500rpm, "but it will buzz happily to 8000rpm for short bursts".
 Många små tanter har helt ovetande slirat omkring med dessa halvsovande racingmotorer.

När vi stuckit i ett batteri så puffade den några gånger per varv, men inte mera. Säljaren berättade att han gjort några startförsök, men inte fått den livligare än så. Den han köpte den av fick heller inte den att starta.

Bilen verkade hyfsat okej i karossen. Andra köpare ringde på hans telefon så jag tog ett snabbt beslut och tackade ja till affären. Senare i veckan var vi tillbaka med trailer och hämtade den. Ett hjul vägrade rulla, men vi fick upp den på vagnen.

Motorutrymmet var en tragisk penselfest
i blymönja och mattsvart.

Därefter följde en tid då jag försökte få igång det lilla monstret. Motorn skulle enligt uppgift vara ganska så trimmad och inte trivas med den tvåports Weber 36/36 som satt på plats. Men jag tyckte den åtminstone borde kunna starta på den.

Efter flera dagar och några fullklottrade A4 där jag skrev upp olika symptom och tester så uppdagades att bilen hade en vind fördelaraxel. Därför ville den bara gå på två cylindrar i taget. Med en annan fördelare kunde jag få den att gå, men oljan sprutade ur vevhusventliationen. Den motorn ställdes åt sidan och en besiktningsvänligare snurra köptes in.










Med motorn urplockad så gjorde jag rent hela motorutrymmet med en scotchtrissa på borrmaskinen. Precis här fick bilen en parkeringsbot. I Uppsala. 22 mil hemifrån. P-bolaget var trevliga nog att godta mitt argument att bilen stod utan motor och inte varit besiktad sedan 1978.... det hela var mycket underligt.

Sedan blästrades de områden jag inte kunde komma åt. Med etsande grund, slipgrund och ett lager original "Ermine White" (Hermelinvit, även Lotus Cortinans färg) så var det lite roligare att fortsätta skruva. Besiktningsmotorn monterades och visade sig vara i utmärkt skick. Bilen kunde nu förflytta sig själv för första gången på många år!

ren plåt är vackert

*plopp*

Tidigare ägare hade "renoverat" genom att såga sönder
transmissionstunneln och rostlaga golvet slätt med pansarplåt.
Jag bytte växellådstunneln och lagade upp golvet något.

Bilens gamla fjäderben visade sig vara Cortina GT MK1.
Jag byggde vidare med att installera Volvo 240 GLT gasdämpare.
Gängade hylsor limmades på för att göra höjden ställbar.
Funkar väldigt bra så här långt (2012).
Så byggdes dessa.

Ett motiv målades i Januari. Det antikbehandlades för att passa in
i resten. Arbetslusten ökade runt detta projekt.
Läs mera.

Då Anglior har ett spartanskt elsystem från Lucas utan vare sig
relän eller säkringar så kändes det förnuftigt att öka på
racingkänslan med en huvudströmskontakt.
Så gjorde jag.

Bromsarna visade sig komma från Cortina GT (Lotus Cortina)
Länk till renoveringen.

Byte av balk förde med sig extra arbete runt om.
Kort artikel om detta.

Så snart bilen var körduglig så skar den slitna bakaxeln
och reserven fick plockas fram.
Snyggades upp innan montering

När bilen började bli körduglig kollade jag om man kunde beställa tid för reg.bes online.
Men Harry Potterbilar är inte riktigt befästa i denna världen så detta är vad som hände härnäst.

1978: Bilen belades med anmodan om registreringsbesiktning
2012: Registreringsbesiktigad och godkänd för väg.

I skrivande stund (2012) har bilen registreringsbesiktats med sin större motor och sina större bromsar, hårda fjädring och breda hjul. Besiktarens bemötande var mycket positivt. Jag råder alla som ska göra något liknande att försöka hitta en vettig registreringsbesiktningsman redan innan ni bokar reg.bes. Fråga runt, kolla forum. Det kan vända en potensiell katastrof till att bli ett glatt minne för livet. Personen som godkände min bil var påläst om denna typ av bil. Nogrann, men inte nitiskt oresonlig.

Jag är mycket tacksam över att ha kommit så här långt att jag nu får använda den lilla arga bilen på allmän väg.

I besiktningshallen gav startmotorn upp. Tio mil senare skar hela bakaxeln rejält, men det är en annan historia som jag ser fram emot att få återkomma till! / Mark

Flera bilder

Lackering av luftrenaren. Ett mys-jobb.