framvagn saab v4

Besiktningen menar att det är bra om hjulen sitter fast.
Inte första gången de hakar upp sig på detaljer. Det tråkiga är att framvagnen måste bort för att man ska komma åt att fixa rosten. Rost vid framvagnsinfästningen är ett vanligt Saabställe. Så vi byter lite grejer i framvagnen när vi ändå håller på. Jobbet blir mycket roligare om man får snygga till lite samtidigt. Kommer att fylla på detta inlägg medan arbetet fortskrider. Stay tuned!

Vårstädat i hjulhuset. Faktiskt ganska urplockat.
Senare försvann även fjädern och övre a-armen.
När jag väl städar så gör jag det ordentligt.

Saab V4 är ganska flatbottnad, därför samlar den inte speciellt mycket smuts
och rostar kanske något mindre än många av dess jämnåriga kamrater.
Dock har den lätt för att få lite skabb i armhålorna. Där a-armarna sitter fast
i karossen finns det ett skrymsle där rosten kan få arbeta ostört.

På bilden har jag skurit bort rostiga delar men varit noga med att
lämna bulthålen för framvagnens nedre a-arm. Om de flyttar sig en ynka
millimeter får det konsekvenser för hjulinställningen.

När man öppnat upp bottnen ser man fjädringstornets nedre plåt.
Här finns ett hålrum som är svårt att rostskydda.

Så nu borstar jag rent så gott jag förmår och penslar sedan på en etsande grundfärg,
i detta fall följt av "chassis black", en specialfärg som ska fungera över ytrost.
Den är kostsam, men jag har goda erfarenheter av den.

Genom en avancerad genmanipulation har jag skapat en identisk tvilling
av mig själv som samtidigt slipat och lackat chassiedelarna.
Här ligger delarna och härdar under översikten av en trygg gammal Volvo.

Först en pappmall, sedan skär jag till en plåtbit som jag passar in omsorgsfullt.

Den punktas in försiktigt så inte plåten slår sig av värmen.

När skarven slipats blir det så här trevligt.

Etsande grundfärg

Här är den nylackerade a-armen åter på plats.
Nya bussningar i hållaren. Bussningarna monteras med såpa och skruvstäd.

Snart som ny. Rosten kan lagas när man lossat undre bärarmen/a-armen.
Lätt som en plätt och kan rädda din goa gamla Saab.

Trix: Den ena av bärarmens muttrar lossar man med ett förlängningsskaft
genom ett strategiskt placerat hål som finns i batterihyllan.

Vill man renovera hela framvagnen samtidigt så måste man ta bort fjädern.
Det är enda som är lite krångligt och lite farligt. Man måste ha en fjäderkompressor. Min är grovt tillyxad i all hast, men fungerar. Komprimerad fjäder kräver uppmärksamhet och försiktighet då det är stora krafter man leker med.

På bilden är även nya spindelleder på plats, samt övre bärarm/a-arm
med sina nya bussningar.
Styrled kom härnäst, följt av ny stötdämpare, och sist en ny bromsslang.
Nästa år blir det nya skivor och renoverade bromsok.

Lederna och bussningarna köptes av Stig på http://www.veteranshop.se/.
Kan rekommenderas.

uppdaterat

Uppdaterat äldre inlägg om Stromberg 175 CD.

Fredagsbilen

Färsk Fredagsbilen ute nu.Detta är obligatorisk läsning. Seså, iväg med sig nu.
Och titta inte på filmen nedan. Det är ändå bara barnsligheter.

Kort funktionstest inför däckbyte. "Revirmarkering" säger andra.

Veteranbilar har själ

Besökarantalet upp 44% på ett år.
Man tackar. :)

Sen kväll inför besiktning.

Det har varit besiktning av Saab 95 V4 igen. Jag lyckades återigen strula upp allting och "skulle bara kolla upp" ett litet vattenläckage klockan åtta kvällen innan besiktningen. Vilket resulterade i bortskruvad front, huv, kylare, generator och byte av motorns registerkåpa inklusive vattenpump. Mitt i natten. Men bra blev det. Bilen provstartades i tvåtiden på natten. –Hur det gick?
En färsk besiktningsman hittade lite, lite rost invid undre bärarmsinfästningen och blev bekymrad. Samma rost fanns där vid senaste besiktning -09, och jag har hållit den noga inoljad sedan dess. Men nu blir det allså fixat. Ska byta lite bussningar och snygga till lite medan jag ändå är där och petar.
Men jösses så mycket skruvning det blev på bruksbilen helt plötsligt...

Mod-Rod

 

Högteknologi i ett skal som är vintage.
En Mod-Rod!

Amazon 122S

Projektet har kommit lite längre.Följ tråden här.

Gurkomobilen

2004 står det på de här två översta bilderna. Vi var relativt nyinflyttade och kåken behövde mycket arbete.

Då släpade jag hem denna bedrövelse med tanken att såga isär den och ha den som reservdelsbil till Annas 96:a. Se bakgrunden. Hon var måttligt förtjust. Jag tror jag gav femtonhundra för den. Eftersom mitt främsta bränsle är utmaningar så började lillhjärnan fundera om man inte kunde få den igenom besiktningen. Det var mest nyfikenhet. Jodå, det gick ju ganska smidigt, och när man ändå var igång...

Det ena ledde till det andra och brorsan bjussade på ett par gammelskärmar. På skroten kom det in en tidig långnos, visserligen frontsmälld, men ändå. Fronten kunde rätas ut hjälpligt och kostade väl femtio spänn. Genom Saabklubben hittades noskromet i rostfritt. Den som kom från skroten var knäckt i smällen. Med ett lager Veronagrönt så blev resultatet ganska okej.

–Men vad ska du med den till?

–Men den får ju ta sju personer, älskling. Kolla extrasätet. Det är en tidig SUV. Fränt va?
–Men allvarligt, lilla gubben! Titta på hur den ser ut.

1500:-
Busig året-runtbil sedan 2004.
"Det är så dyrt med bilar"
...

Återblick

Min mysiga månad med Mopar.Med hopp om att Välartade Valiant mår bra. Where ever you are.

Har ni någon aning om hur många rattvarv det innebär
att framföra en amerikansk andrabil på detta sätt?
Som att busköra med en SL-buss.

Stuntkvinnan

Stuntkvinnan som jag är sambo med klarade det omöjliga. Backa ut bilen och slå av backspegeln utan en enda repa efter långsidan. Skickligt.
Stum av beundran lossar jag klädseln och kopplar isär elspegelns elektriska fattning, lossar själva spegelhuset och inspekterar.
Plasthuset har spruckit från sin led men kan svetsas med hjälp av något så low-tech som en lödpenna. Efter att ha ruggat upp alla fästytor så förstärker jag hela kalaset med en klump tvåkomponents epoxismet. "Kemisk metall" skulle nog göra ett motsvarande bra jobb. Efter fem timmar i garaget sitter bilen ihop igen. Snabb är jag ju inte, men om man tänker sig att en ny spegel köps som en enhet så borde den kosta minst två lax. Med arbete kommer man nog inte under tre tusen spänn för hela grejen. Så timpenningen blir bra när man räknar i sparade pengar.
Jag fick en delikat hembakad semla för besväret.

Stuntkvinnans backspegel

122s

Att sortera skrot från skrot
Fördelen med att köpa bilvrak är att man vet att man rotar runt på bottenskrapet.
Varje fungerande del får ses som en bonus.

I det här fallet gläds jag åt en motor som jag hör har potential. Bilen föddes som en midnattsblå Amazon 122 Sport med overdrive, dubbla förgasare och dåtidens skapliga 85 Hk ur en B-18. Ett antal ägare och flera nära-dödenupplevelser senare har den 2,2 liter, k-kam, högre kompression och fullt bearbetad topp. Gassvaret är förvånansvärt bra trots en ensam gubbförgasare. Ett kvitto som följde med en likadan motor bar summan fjorton tusen.
Bilen är som synes under återuppbyggnad men startas ibland för att behålla hälsan.
Fullt körbar och mycket underhållande

Husjobb och lack

Huset måste få sitt. Jag tröttnade på en sliten dörrkarm och en lika sliten dörr. Men hmm... om jag ändå ska stryka dörrarna i vitt så kunde jag lika gärna ta sprutan och lite billack så kan jag ta några fälgar samtidigt?

Sagt och gjort. Färgburken hade vita rinningar och bar koden "Volvo färgkod 79".
Så väldigt vit var den inte skulle det visa sig, snarare ljusgul.
Tvåkomponentsfärg är fantastisk, jag fick denna burk av en kompis för femton år sedan!
Tillverkaren är "Max Meyer". Finns de kvar?

Nu när färgen hamnade på en yta så känner jag igen den. Spenderade många timmar som ung i en
Volvo 144 -69 automatic i denna färg.


Fyra gubbfälgar i spinkiga 4" till Duett/PV/Tidig Amazon fick sig en dusch av det blanka.
De har stått etsgrundade i ett hörn av verkstaden länge. Kanske de hamnar på
Rallyamazonen som vinterhjul om jag hittar några old style smala, höga gamla
vinterdäck i bra skick. Tips på det mottages tacksamt!

Vit sida för fattiga

Nya däck med vit sida på en amerikanare brukar betyda att stora börsen måste fram På en europé är det kostnaden mindre, men fortfarande kännbar om man är snål sparsam. Detta är Projekt Målad Rand med för-och nackdelar.

Typiskt Mark. Det första han gör med däcken han just köpt är att skära i dem.
Varje däck tog ungefär två timmar att göra: Ta bort däcktexten,
mäta ut, och att måla linjen.

Gäller att ta sig tid. När övriga i familjen kollade på dumburken stod jag
med penseln i handen. Utom sista dagen då jag var tvungen att
måla även dagtid för att hinna klart. Däcken skulle på till besiktningen.

Färgen är riktig däcktextfärg som köptes på nittiotalet, innan
den lokala macken lades ned.

Nä, inte helt övertygande när man kommer nära.
Den förbaskade relieftexten förstör allting.

Men där det finns ett upphöjt fält börjar det likna något.

Resultatet matchar katten.
Herrejösses vilken skillnad det blev på bilens uppträdande.
Med nya däck blev den lättstyrd, mjuk och smidig.
Som en ny Saab 95.

Moon Bike Show

I helgen var jag till Avesta och Mooneyes-arrangerade Moon Bike Show på Hyttan. Fantastiska lokaler. Fantastiska hojar. Trevligt folk! Mådde som en prins. Här kommer några bilder.

Lätt pårökt hondachopper.

I varje tuff biker bor det en liten prinsessa som gillar glitter.

Dessa pojkar har tydligen samma mamma eftersom de har matchande kläder.
Snyggt märke.

Till min stora glädje är det många som upptäckt metalliclack med matterad klarlack.
Mums.

Min favorit för dagen. Notera kompressor.

Körigt!

Mycket på jobbet
Senaste nytt är att jag lagt Annas V4-motor på ett rullbart bord, den ska snart hängas upp i taket och få hissas ned i karossen igen. Det ska bli spännande att få starta upp den efter allt pyssel. Förövrigt har jag mest arbetat med huset samt skyfflat snö. Precis som så många andra.

Någon kort avstickare har det blivit för att få upp livsglädjen. En liten provtur med den stygga Amazonen. Hetsat motorn som lär ligga på 2,2 liter och ha en topp som gått någon tävling inom rallycross. Jag har nämligen hittat en tidigare ägare som kunde berätta lite historia. Inget går upp emot en högkompad motor med lite kam. Som liniment för min själ.

 Har även slipat någon svetsfog, men det känns onödigt att nämna. Så otroligt mycket rost kvar att laga. Men vad vore livet utan utmaningar? Jag söker en rattstång till Amazon 1969-70 om någon har. Den är av delbar säkerhetstyp och känns vettig i sammanhanget eftersom detta blir en robust bil med tävlingstema.

Lackerad ventilkåpa

Lacka ventilkåpa till Saab V4. Fortsättningen...

Efter att ha slipat ned den grå primern med 800-papper
och torkat ytorna med en fuktad trasa så lägger jag tvåkomponents billack med en billig färgspruta i ett dammigt garage. Jag höll upp delarna och sprayade hej vilt. Hängde sedan på tork. Vågade inte lägga ned dem! Det finns damm när man tittar nära, men nog ser det väl okej ut för att vara till en gammal veefyra?
 Det bästa är nog att materialet var över från andra projekt så det kostade bara knogfett. Bilens ägarinna sken upp när hon såg kåporna.

Bra det, jag kan behöva lite extrapoäng där.
Hon har nog ännu inte upptäckt att jag ätit upp mandelmassan hon sparat.
...

Slipning och lackering

 Favoritvapnet är scotch-borsten på pelarborrmaskinen. Borsten finns i olika hårdheter. Den här gör en ganska mjuk och vacker yta och avverkar just ingen metall från biten man arbetar på.

 Vattenrören som går på motorns utsida bör ytbehandlas för att hålla sig vackra. Har ingen koll på såna firmor. Tips?
Just nu är rören bara avborstade och klarlackade. Ser bra ut för stunden.

Kåporna har fått etsande grundfärg plus den ljusgråa slipgrunden. Annars är det svårt att få till den där snygga finishen på saker som haft punktvis ytrost. Hur bra det blir kommer snart att visa sig.

Lackat motorblock

Den lata författaren lackar äntligen ett motorblock till sambons Saab V4.

Annas motor har äntligen fått lite färg. Härnäst ska ventilkåporna lackas.

 Jag hämtade lite färdigblandad etsande grundfärg hos min vän billackeraren. En liten touch-upspruta laddades och motorn sprayades direkt på bänken i garaget. Jag har inget motorstativ just nu. Man får lösa uppgiften ändå... Andra lagret blev tvåkomponents svart färg. Detta var en svart motor och jag trivs med originalstilen på den här bilen.

På fabriken 1971 daltades det inte. Ett lager topplack direkt på metallen fick duga. Rent och snyggt så länge bilen stod i  försäljningshallen, men sedan höll det inte så länge. Själv lade jag två lager topplack på etsande grund. Det kommer hålla lite längre, men det är en hård miljö för färg.

Dagen efter fyller jag motorn med olja av hög kvalitet och kör upp oljetryck med borrmaskinen.
Oljepumpen kommer man åt genom fördelarens plats. Du letar fram ett verktyg som passar pumpens fattning. Ledtråd: Kolla hur fördelaraxeln ser ut. Fördelaren drivs av ett drev som sitter på kamaxeln. Det kan ses genom hålet. Oljepumpen drivs sedan av fördelarens axel.

När trycket ökar skall olja komma fram på ventilernas vippor, annars är det ett tecken på slitna kamaxellager.
Nu är det olja på min nya lack. Sånt är livet!
:)

...

Uppdatering kommer.
Det har bara varit lite mycket här. Både på jobbet och vid sidan.
Den mesta fritiden slukas av att det varit mera än tjugo minus vissa nätter. Då antyder vädret att det vore bra om vi satte in även de innerfönster som likt busrökande tonåringar står och dräller i de mörka hörnen,

Så det blev plötslig målaraktivitet här med Ottossons linoljefärg och tätningslister överallt.
Det blir bra, väldigt bra.

Huvudcylindern

Kallas tydligen även manövercylinder.
Lördag morgon. Din sambo har åkt till tjejträff och du har huset för dig själv. Hon har antytt att det vore fint om du fixade det-och-det på huset medan hon är borta och du nickar lydigt tills hon dragit resväskan ut genom dörren. Nu är det är liksom FF, föräldrafritt, och du är fri. Fri i ett hus fullt av maskineri och bilar. Vad tror hon egentligen?

 Så du gör dig lite frukost. Tar din tid. Funderar på livet. Klappar katten. Sen samlar du dig. Kliver i overallen och kör ut vardagsbilen ur varmgaraget. Här ska svetsas på rallyamazonen så den äntligen kan komma ut på den underbara vintervägen. Amazonen står i en carport utanför. Batterifrånskiljaren aktiveras. Nyckeln sätts i låset. Kopplingen trycks ned. *Plonk*. Pedalen slår i golvet utan motstånd.
Vafan...

*Plonk*...

%#""#!..
och
...∫∆∑É√˜ÜŒ¶‰¢”!

Pedalen går i botten helt utan motstånd. Första tanken är att någon har tagit sig in i ens bil och lekt i den tills den gått sönder.
Snön runt om inspekteras. Hmm. Inga spår efter skor, men många små kattfötter. Det ante mig. Kniven i ryggen av sina egna familjemedlemmar. Förbaskade fyrfotingar.

Nåväl. Detta fixar vi väl på nolltid. Ut med kopplingens huvudcylinder!

No worries. Manövercylindern sitter med två bultar
plus kopparröret plus en ynka liten sprint mot pedalen.
Sen är den loss. Lägg den på bänken du bara.
Det här fixar vi tillsammans.

Smack så ligger den på bänken. En snabb inventering ger vid handen att erforderliga packningar redan är hemhandlade och ligger i hyllan. Finemang!
Syster. Skalpellen!

Sprinten kan krångla lite men är i grunden feg och backar för alla typer av auktoritära verktyg.

*Plopp* En slemmig orm hoppar ut till allas förvåning.

Ormens bakhuvud har, om man tittar noga (vilket jag gjorde efter att jag kliat mig i huvet en stund) en liten flik som håller den fjädrande delen kvar mot kolven.
Håll fjädern bakåt och bänd fliken med en liten skruvmejsel så delar sig härligheten.

Verkstadshandboken ger ingen som helst ledtråd till själva delandet av den slemmiga ormen. Den nämns inte ens.

Du pillar isär den...

...genom att lossa vajergrejen genom hålet där.

Efter rengöring av cylindern, (mässingborste på borrmaskinen), och honing av loppet sätts delarna
samman med nya packningar från Motoroldies.

...och en ny del av bilen är blank. Notera hur tidigare ägare börjat
byta innerskärm men bara kommit halvvägs.

Kommentera om något var oklart så ska jag svara. Jobbet tog typ 1,5 timmar inklusive luftning av systemet. Pris för renoveringen? Dryga hundringen för packningarna och lika mycket till för det nya locket. Veteranbilar är toppen.

Moderna bilar är ett gisslandrama som är frivilligt.

Fordson-Benz

Jag har en pågående kampanj gentemot min sambo i syfte att få henne att förstå betydelsen av att vi inte missar detta fantastiska tillfälle. Vi mailar varandra ibland på dagarna. Se korrespondans under bilden.

Mercedes Benz och Fordson Major i oväntad men bedårande förening.

M: Får jag den här?
http://www.blocket.se/dalarna/Traktorgravare___Dikesgravare_29308224.htm?ca=6&w=1

A: Vad fin den är...men tar den inte lite stor plats? Den kan i och för
sig göra sig väldigt liten.

M: Den kan göra sig väldigt, väldigt liten faktiskt.
Den har inga föräldrar, och jag har hört att det kommer regna längre
framåt veckan.
Den kan ju inte stå ute helt ensam då, kan den?

A: Du...försök inte med sådana trix!

M:*underläppsdarr*

A: Är det sant att den är HELT ensam???