Veteranbilar har själ

Firestone

2012-01-24T08:50:00.000+01:00

Firestone
Det har varit mycket skruvning på sista tiden. Jag kände jag behövde peppa upp mitt gamla projekt en smula för att få tillbaka arbetslusten. En vintage logo gör susen.
Denna ska tunnas ned för att se gammal och sliten ut. Jag har redan fingerat en "skada" på s-t-o
om ni kollar noga. Målningen blev klar strax innan midnatt.

Ibland kan man behöva peppa upp projekten lite.

Update: Närbild efter patinering.
Krackelering, långsam nötning av väder & vind, samt flera ägares tålmodiga tvättningar och poleringar.
Fyrtiofem år av slitage gjorda på några timmar.

Sprayburksrenovering?

2012-01-17T09:23:00.001+01:00

När andan faller på och man har en stund till övers...

Den röda scotch-borsten är en favorit. Den gnuggar fint, utan att avverka.

Med vanliga sprayburkar gör jag småjobben.
Det ska ju vara smidigt och kul när det är en fritidshobby.

Mattsvart med klarlack ovanpå blir en sådan här fin
halvblank svart med industriell känsla.
Tre sprayburkar då alltså, inklusive grundfärgen.
Samtliga kommer från Biltema.

uppdaterat.

2012-01-07T23:27:00.001+01:00

Artikeln om hur jag bygger om mina McPherson fjäderben är nu uppdaterad.
Hitta den här!

2011-12-19T11:37:00.001+01:00

Julen marscherar in i form av tre stycken Ford Anglia.
Först kommer en "Standard" följt av en "Deluxe".
Sist är det nog en 123e eller Sportsman, att döma av utrustningsnivån.

Dussinbilen

2011-12-05T18:36:00.001+01:00

Plötsligt är man en i mängden
En man komplimerar Gurkan på Biltemaparkeringen. Han säger att hans egen står längre bort. Han kör nämligen också en klassiker. En Saab V4. Kombi. Veronagrön.

Två stycken fyrtio år gamla bilar, tillverkade med någon månads mellanrum och nästan identiska, fortfarande i daglig tjänst. Fulla av historier.

På väg ut från parkeringen så stannar jag bilen, hoppar ur och går ett varv runt den andra. Ett par kommer ut ur varuhuset med en dunk spolarvätska i ena armen, och något som kan vara torkarblad i den andra. De kollar, ser dubbelt, och ler.

2011-12-03T10:15:00.000+01:00

På vintern ska man skruva, heter det. Det är tiden då man kommer ikapp med alla projekt så att man på sommaren kan färdas i stil. Låter så enkelt i teorin. Som husägare är man ofta upptagen med höstbestyr hela November. Bränsle och delrenoveringar. Trädgårdsbestyr. December brukar vara fullmatad med events, kalendern fullklottrad. Jag kommit ut i garaget några gånger den senaste tiden, men det har mest handlat om service och vinterdäck.
Som en rolig sidonotering så har min kamrat Scudo Wadello hämtat Monarscootern, som ska få sin nyrenoverad motor monterad. Han är snäll han!
Igår tog jag mig även en joy ride i Annas vässade V4, huven ej monterad. Den går som sjutton, även om den öppna webern gör att det låter häftigare än det är... Det är känslan som räknas.

Byte av balansaxellager Saab V4

2011-10-14T16:50:00.000+02:00

Denna artikel har legat opublicerad. Statistiken visar dock att många hamnar här genom att söka på "Saab V4", varför jag nu publicerar den. Med hopp om att den är till hjälp för någon där ute!

Veefyra-Saabarna är små, söta och charmiga som små bakelser, men motorerna är halvbra. Tycker jag. Jag har väl haft otur kanske, men faktum är att motorer utan balansaxlar sällan har problem med balansaxellager.

Disclaimer: Jag är hobbymekaniker och bilentusiast. Om du följer mina råd och får ett haveri så är det trist. Om du lyckas så ber jag dig att lämna en kommentar på denna sida. Jag vill även ha bilder, en ljudfil och hela historien kring din bil!

Klicka på bilden för förstoring

Så du fick den här Saaben billigt och nu låter det illa och du fruktar att den måste skrotas? Oro dig inte, detta fixar du själv. Det du behöver för att bli hemmets superhjälte är ett varmgarage/verkstadsplats, normala handverktyg, momentnyckel vid återmontering, en lyftanordning (talja och rep?) lite tid avsatt för hobby, en packningssats, en lagersats till balansaxeln och om du vill är detta ett gyllene tillfälle att även förnya kopplingen. Men avsätt tid. Slappna av, speciellt om detta är första gången för dig. Man får ta det lite mjukt i början.

Bakgrund
Ett mjukt knackande från motorns framsida. Alla Saabveefyror har detta missljud i olika omfattning. Saknas det så är det något fel. Det är som om en Engelsk bil skulle sluta droppa olja. Det ska bara finnas där i bakgrunden. Men nu rasslar det som bara fanken.
Ingen veefyra ska behöva skrotas för det här felet. Det är bara att kavla upp ärmarna och visa partnern att du, du kan sånt här, du. En karlakarl. Så samlar man pluspoäng.

Tips: Ha gärna en hylla eller ett bord i närheten som du kan placera och sortera delar på. Motorer tenderar att bli mycket större när man delat på dem!

Till verket:
Lossa vindrutespolarpumpen och häng upp den inuti huven. Skruva loss huven och ta bort den. Koppla ifrån frontlyktorna och töm kylaren i lämpligt kärl. Töm motorn på olja. Skruva bort fronten.
Jösses så tomt det ser ut där fram nu. Partnern kommer ut i verkstaden och gör stora ögon. Öppnar munnen men inget kommer ut. Lämnar garaget. Bra. Vi behöver ändå vara ensamma för koncentrationens skull.

Om du är grön på detta så märker du upp det elektriska och alla slangar nu. Tejp och spritpenna. Gärna en digitalkamera. Motorn ska ur och det är en fördel med märkning och dokumentation när allt ska monteras ihop igen. Ingen tid för ånger. Gasstag och chokevajer bort. Bränsleslangen kan du gärna komma ihåg. Det missade jag första gången...men den skulle ändå bytas...säger vi... Lossa avgassystemet och håll undan rören från motorn med varsitt skidband, snöre eller liknande. Skruva loss bultarna som håller motorn till växellådan. Lyft motorn en aning med reptalja eller finare grejor.

När motorns oljetråg kommer upp ur gluggen i botten på motorrummet passerar den en balk i framkanten. Här är det dåligt med plats. Nu pallar du under växellådan. Precis i detta läget behöver den stå för att motorn ska gå ihop lätt med den senare. Nu kan du rucka loss motorn ur växellådan.
Se till att du lyfter på ett säkert sätt. Om du tappar motorn på tårna kan det bli ett hål i golvet där foten nyss var. Sånt gör ont. Kolla så du inte glömt ta loss någonting som håller motorn tillbaka.
Snart ligger den på bänken!

Ta daa!
Din darrande patient ligger på bänken. Du närmar dig den med blanka verktyg. Mekaniker! Vem hade trott det om dig när du skruvade isär din bryllings onkels väckarklocka när du var liten! Nu ska du minsann visa världen!

Demontering
På motorns baksida sitter kopplingen. Skruva loss den från svänghjulet. Nu kommer du åt svänghjulets bultar. Försök lossa dem lite i taget och korsvis. Innan du tar bort svänghjulet; det kan vara balanserat tillsammans med vevaxeln. Gör en liten markering på svänghjul och vevaxel så du kan montera det exakt lika igen. Oljetråget ska nu loss. Sedan oljepickupen. Inget är svårt av detta. Kolla på det silvriga slemmet i botten av tråget. Det är där pensionerade lagerytor drar sig tillbaka på ålderns höst. Gör rent. På framsidan av motorn sitter bröstkåpan/registerkåpan/kamdrevskåpan. Bort med den. Bryt mycket varsamt, aluminium är mjukt! Men kolla vilka skojjiga kugghjul som sitter där! Förhoppningsvis har kam- och balansdrevet alla tänderna kvar. Annars blir det till att ringa till tandféen och skicka henne alla pengarna du fick som liten!
Notera märkningen på dreven. De sammanfaller vid en viss tidpunkt när du drar runt motorn. Klurigt va? Med viss försiktighet tar du bort kamdrevet, det stora. Sedan balansaxeldrevet. Nu ska motorn ligga upp- och ned.

Tanken är att hela balansaxeln nu ska knackas försiktigt bakåt, tills den trycker ut plåtbrickan i motorns bakdel och själv kommer ut. Här finns det ett OBS!; och det är att vevaxeln vid en viss position ligger i vägen. Dra runt motorn, knacka varsamt på balansaxeln, och håll koll. Ha gärna en träbit framför axeln så det inte blir märken i den när du knackar. För min egen del fick jag lära mig detta av Herr F. Ekendahl över telefonen när jag med andan i halsen konstaterat att min första motor skurit. Ja, den skar. Det var en uppgörelse med en modern bil. Ja, det var omoget och lite för hoppfullt, kan vi byta samtalsämne?

Nu har du fått ur din första balansaxel. Inspektera lagren. De är säkert en vacker syn. Notera hur de sitter i förhållande till oljekanalerna som passerar där. De nya ska sitta exakt lika. Knacka ur dem med något som inte gör märken i lagerhållaren. Själv filade jag till en bit ekträ.
En erfaren mekaniker berättade att det bara är att "slå in" de nya lagren, men jag lät jobbet ta en halvtimme för varje lagerbana. Knackade försiktigt och stegvis in dem med min lilla ekbit och en liten hammare. Trots detta blev det svaga grader ytterst på lagerbanan, som jag varsamt tog bort. Sedan noga rengöring. Vi vill inte ha någon sorts spån kvar i maskinen när den tas i drift sen.

Nu har du nya balansaxellager i maskinen!
Inspektera axeln. Om du har haft ett riktigt haveri och axeln ätit sig genom lagerbanorna så kanske den är skadad och du vill hitta en finare begagnad. Ser den bra ut så stoppar du in den väl rengjord och inoljad nu. Känn hur självförtroendet ökar!
Knacka tillbaka plåtbrickan på motorns baksida, förutsatt att den är helt frisk.
Sätt tillbaka dreven med uppmärksamheten på att märkningen passar ihop när motorn roteras.

Nu byter du packboxen, vevaxelns bakre tätning. Du vill ha en tät motor nu när du ändå håller på att bli en stjärnkirurg!

Drevkåpan (också med ny packbox, förslagsvis. Kanske även nytt fläktlager och ny vattenpump, när du ändå är igång.), svänghjulet och kopplingen ska tillbaka nu. Svänghjulet monteras enligt din märkning och dras till moment enligt verkstandshandboken. Kopplingen centreras med centreringsdorn. Jag svarvade en av trä. Alla sätt är bra, bara den hamnar i mitten. Oljepickupen och oljetråget härnäst. Var noga med filtpackningsbitarna i trågets bakkant.

Hemsvarvat specialverktyg funkar det också. Centrering av kopplingen. Notera lösa bultar på tryckplattan.
Lamellen måste kunna röra på sig så du får den i mitten. Sedan drar du åt alla bultarna.

Om du haft loss topparna: Topparna monteras alltid med nya toppackningar. Cylinderlockspackningar kanske de heter officiellt. Dras enligt moment som jag inte har i huvudet. Personligen väljer jag nu att köra upp oljetryck innan jag monterar fördelaren. Den går nämligen på samma axel som oljepumpen. Det du gör är att du hittar en axel som passar ned i spåret på oljepumpens axel, kopplar den till en borrmaskin och med olja i motorn driver du runt pumpen tills vacker gyllene olja av ditt älsklingsmärke kommer fram på topparna. Då vet du att du kan montera ihop och starta utan att fresta på dina nya lager i onödan.

Hoppas mina egenlärda tips är till nytta eller inspiration trots att jag bara är hobbyist. Mvh. Mark

Amazoninredning

2011-10-14T16:31:00.000+02:00

Detta är en äldre artikel som länge legat opublicerad

Jag var på vift igår och hämtade en svart inredning till Az. Minus ena framstolen som saknades.
Helfint baksäte, fina sidor fram och bak. Förarsidans dörrsida överraskande nästan perfekt och inga högtalarhål. Däremot trött masonit. Högersidans har trött resår i facket. Föga förvånande.
Framstolen i mediumskick. Vanliga hålet i övre hörnet på ryggstödet, och vanliga hålet på ena sidan av dynan. Sjuhundra för allt. Bilen det kom ur var ett bottenlöst Vrak™.

Stor chock för mig då det upptäcktes att högerdörren endast var svullen någon enstaka cm på undersidan. Renlav på utsidan! Kan få den för en hundring. Kändes bara träligt att skruva av den där och då så jag bör väl åka tillbaka efter den.
Vilka fysiska lagar står en sådan panel under, när resten av skeppet är supermurket? Är rönnbärssaft korrosionshämmande?

2011-09-23T20:06:00.000+02:00

Behovet av att besöka sina kunder kräver ibland att man tar sig i kragen och lämnar hemmet.

Om man då tar klassikern så blir det liksom lite mera äventyr. Hon tickade som en klocka och 84 mil senare var vi hemma igen, Gurkan och jag. Vi åkte till Oslo över dagen.
Att köra in Gurkan bland kontorskvarterens glasbyggnader kändes ungefär som att paddla in i New York i en urholkad trädstam.

av alla möjliga namn så valde de dessa

Justerbara fjäderben

2011-09-17T20:52:00.018+02:00

Justerbar fjädring vill man ju ha. Det är fräsigt. Jag har börjat bygga om fjäderbenen på en Anglia (som redan hade fjäderben från Cortina GT) där jag vill kunna ändra bilens höjd. Samma princip gäller för alla McPherson-framben. Fjädertallriken som normalt sett är svetsad monteras nu istället på en gängad hylsa och kan på så sätt justeras upp- eller ned, beroende på hur hög man vill ha sin bil för dagen.

De gängade hylsorna köptes från Stötdämparverkstan i Stockholm. Färdiga fjäderben finns att köpa från England för de som inte vill smutsa ned sig. Flera tillverkare finns, men det kostar. Siffran 3.500 Sek / st dyker upp i minnet. Inget fel på priset egentligen, men det finns många hål att stoppa pengarna på detta projekt och de andra bilarna i verkstan.

Någon tillverkare stoppar in en justerbar Konidämpare i röret, och fjädrarna finns i flera hårdheter. Då finns ingen hejd på justerbarheten. Min bil får gasdämpare som normalt sett bor i Volvo 240 GLT, de har rätt mått. Fjädrarna tycks vara nedskurna Cortina GT.

Anglia och Cortina Mk1 har original en dämparinsats som ligger i oljebad.
McPhersonbenet blir alltså dämparens kropp. Effektivt!
Förmodligen kommer tillverkarna gå tillbaka till denna forntida uppfinning
och påstå att det är ett helt nytt, revolutionerande miljötänkande.

Precis som de gjorde med insats-oljefilter som också var standard på Anglian och Cortina!
Volvo använder sådana idag.

Man får börja med att skära loss fjädertallriken som normalt är svetsad på benet.
Eftersom jag har för vana att snålhandla delar som bara nästan passar, så fick jag sedan
börja med att hona upp hylsan till rätt dimension.

Jag svarvade en kolv av trä, på vilken jag limmade vanligt slippapper. Sedan var det
bara att trä över hylsan och köra svarven tills grejerna passade. Det tog en bra stund.

Min Anglia 106E (105E som exportversion) har för länge sedan fått fjäderben och
bromsar från en Cortina GT MK1. De är inte optimala, men med lite budgetingeniörstricks
kan de få duga. På denna bild är grejerna ihoppassade, men inte slutmonterade.
Hylsan av aluminium skall limmas på fjäderbenet av stål.

När ursprunglig klur-gubbe monterat Cortinas fjäderben på en Anglia så har han
svetsat Anglians topplagring mot Cortinans topplagring för att få det att passa på
bilen. De dubbla lagerhusen förkastas till reservdelshögen.

Ur Volvons saltsunkiga fjäderben...

Kommer en nästan ny gasstötdämpare.
Fredagsbilen bjussade på dessa delar. Tack!

Mmm...Monroe Gas-Matic

En uppstudsig cocktail av Cortina GT, en gängad hylsa och
Volvos dämpare och topplagring. Den senare har fått nytt
bultmönster passande karossen.

Två McPhersonben träffas i baren. Det ena har fjäder.

7:e Januari 2012 update
Jag har fått tid att följa upp detta projekt. Efter att ha strippat andra Volvo-fjäderbenet på sin gasdämpare
så renslipar jag Cortina-fjäderben nummer två. Sedan svetsar jag en gördel på varje ben.
Den ger sedan stöd åt den gängade hylsan som ska hålla den nedre fjädertallriken.

Sedan blir det primer.

De gängade hylsorna knackas på och läggs emot stödgördlarna.
Innan lades ett lager bygglim på benet så de gängade hylsorna är nu limmade.

Guldmetallic plus klarlack.
Härnäst ska stötdämparna shimsas in så att stötdämparkroppen sitter stumt fast inuti fjäderbenet.

Slipa rostiga spiralfjädrar är bara halvkul, men de blir ju snygga. Övre fjädertallrikar sektionerades för att passa bättre på en Anglia. Bilens förra ägare som byggde om den lät dessa skrapa emot karossen..

Det ser ut som om jag svetsat fast spiralerna i tallriken, men de ligger i ramper som jag gjort eftersom spiralerna är kortade. Den förra byggaren lät fjäderänden ligga emot på en enda punkt med en enorm snedbelastning som följd. Tur bilen bara väger 840Kg fulltankad och med förare...

Lackat och monterat. Den övre lagringen är liksom gasdämparen Volvo 240 GLT, och har fått nytt bultmönster för att passa på Anglia.

Fjäderbenen skruvade jag helt sonika fast i arbetsbordet när jag arbetade med dem.

Döm om min förvåning när Anglians dammskydd passar utan modifikation i Volvons topplagring. Dessa är det enda som syns ifrån motorrummet, så det är ju lite kul om det ser standard ut.

EnFo=English Ford. "105e" är Anglians modellkod och återkommer på allt som är heligt... Även på hastighetsmätaren skriver de ut 105 istället för 100!

Men om man ska vara petig så hette de 106e när de var vänsterstyrda. Har alla antecknat?
:)

Eftersom affärerna som regel är stängda när jag har lust att skruva så blev det till att göra specialverktygen själv.
Dessa gör det möjligt att demontera 240:s stötdämpare.

Egna packningar

2011-08-22T09:46:00.000+02:00

Är man lat kan man använda stämpelfärg. Funkar! Det ska vara vattenfast och av permanent typ så den inte reagerar med Permatex eller något annat packningsrelaterat. Packningsmaterialet köper jag på Biltema. Det finns olika tjocklekar att köpa.

Rat Fink Reunion 2011

2011-07-31T00:14:00.000+02:00

Till salu på träffen

LeBeef presenterade

Känd från artikel i Klassiker. Nu på gatan igen.

Mark vill ha.

Mitt jobb på träffen. Weathered lettering.

Ska behandlas ytterligare när färgen härdat.

Mäster Wizzard var på plats.

i garaget just nu.

2011-06-27T20:04:00.000+02:00

Mys med Morris

Den lilla gröna har problem med torsionsfjädringens infästning på förarsidan.

paket-tricket

2011-06-21T16:57:00.002+02:00

Större inuti än utanpå
Ni som har spanat in Harry Potterfilmerna vet att det finns en buss med flexibla yttermått, samt en Anglia som kan flyga. Alla som haft en Anglia vet ju att det stämmer. De som haft en Saab V4 som vardagsbil vet att den är klart större inuti än vad yttermåtten påstår.

I verklighetens Sverige skulle jag göra en nätt liten dagstripp på sisådär en trettio mil. Jag hade klartecken att låna hushållets enda moderna fordon. Det hade blivit en okej tur, men i klassikern blir det lite mera äventyr. Bilen gick problemfritt denna gång, kruxet var att chauffören fick den brillianta idén att stanna till på Kamprads lilla butik och botanisera i fyndhörnan. Attans, vi som behöver garderober, och där låg de. Till fyndpris.
Jag ville verkligen... men med tretton mil hem med öppen baklucka, är det så klokt?

Väl ute på parkeringen blir jag en egen attraktion.
Bland Mitzu-bitch bilar med lånade takräcken och SUV'ar med hyrda släp står en gänglig kille och plockar isär sin veteranbil. Skumt. Först kommer passagerarstolen ut med ett bestämt ryck. Ögonbryn höjs. Varsamt kommer sedan baksätets sittdyna. Folk dröjer sig kvar. Kollar.

Bilen bredvid min får besök av sin ägare. Det är en hög fyrdörrars pickup med korta flaket med kåpa. Kärran är dubbelt så stor som Saaben. Mannen ställer sig med händerna i fickorna och synar läget. Jag sväljer nervöst, väl medveten om att jag står i en halvcirkel av gröna interiördelar och Ikeavaror. Låter det första tunga paketet hasa in. Det passar precis mellan handbromsspaken och högerdörrens armstöd! Med marginal kvar till instrumentbrädan ligger det på plats. Jag minns hur man andas igen. När även paket nummer två funnit sig till rätta säger han –Bra bilar de där, har själv haft en V4 96. –Även Sedanen lastar mera än man tror. Jag ler och nickar tacksamt, men hittar liksom ingenting att säga, så han fortsätter medan han klappar sin pickup –Den här...*kort paus*...har liksom för kort flak för att klara sånt där.
...

Det svåraste var väl att klicka fast bältet under två fyrtiokilos paket.

En liten smal bil på utsidan–ett svart hål inuti.

Ford / Saab V4 history

2011-06-17T09:02:00.000+02:00

Jag fick frågan om ursprunget till Saabs lilla V4-motor av en kamrat som bor på andra sidan av klotet. Det blev ett långt mail, och det vore dumt att inte återge det här på 'finken. Sorry, endast på Engelska. Detta är historien så som jag har lärt mig den från ett antal källor.

Om något är uppåt väggarna fel så får ni mera än gärna rätta mig i kommentarsfältet här under. Tillsammans syr vi då ihop en komplett bild av historien.

Ok. Thanks for asking. Here it goes:
Available in 1200cc, 1500cc and 1700cc form, but it's ancestry is the "Cologne" family, and shares some parts with the german Ford sixes 2.0, 2.3, 2.6, 2.8 and 2.9 litre engines. Oil pump, gas pump and some bearings are somewhat interchangable. The sixes will fit right on the Saab gearbox, but the radiator has to move to the back, and the front will still be so heavy it will ruin the driving. Some people use the Saab flywheel on the sixes. The difference is several Kilo's.

Unfortunately V4's aren't naturally well balanced, which is why it has an internal balance shaft, probably made by Satan. It's bearings are the weak point in this engine.

"Stay, Stay! No! Bad bearing! Bad!"
Misbehaving bearings get told off.

There is the legend that the Saab V4's rotate the other way than most other car engines. No truth in that, but... the belt pulley is on the balance shaft, not the crank. The shaft itself is driven off the crank by fiber cog wheels just like the camshaft, hence it looks like the engine is rotating the other way. When the balance shaft seizes its bearings, and it will, since Satan made it, the fiber drive breaks it's cogs, but the engine keeps running, albeit without the balancing shaft. So the main sprocket with it's fan belt and accessories stands still, but the engine is running. Has made some Swedes need straight jackets!

The outlets in the heads are of "siemese" type, meaning only one exit hole on either side of the engine. When seriously tuned, the heads are machined and dividers inserted/built in to divide the exhaust.

The ugly engine that evokes parental feelings in Scandinavia.

Looking at the top of the hierarchy in the Cologne family we see the 289 Ford smallblock in all it's glory, and with all it's own closest family. Ford U.S. made this V4 in the beginning by cutting a V8 in half, realizing the mistake and as a late revenge gave it to the germans.
I hope we Swedes didn't pay very much for it.
My girlfriend's Saab engine now has lighter than standard cam followers made by Crane Cams. The order no. is for the 289.

Saab engineers did a lot of testing and competing with these engines, and pictures exist of a full race track body with a 1700cc, bored and stroked out to two litres and supercharged! Some tuning stuff is still around thanks to them being tremendously popular in forest rallying in Scandinavia throughout the sixties and seventies.

1700cc with two port Weber

In standard form they have a tiny Zenith carb, allowing a whopping 65Hp. In the last three years of manufacturing (1977-1980), Saab used the carb from their own tuning kit, a two port Solex, and suddenly 68Hp came out. Remember these cars weigh in under a ton in standard form. Getting a 5% power increase from swapping a carb will make a noticeable change.

(The 95 model; station wagon weighs in at 1040Kg with driver and a full tank of gas according to the registration papers. It seats seven (7) legally. It's a clever little bugger.)

We smile now but please don't close the hatch.

In the ninetees my brother bought the most sought after intake. It's a cross-pattern intake allowing twin sidedraught Webers to be used. This carb set-up has just about the same size as the whole engine! Power well above 150Hp has been documented with this kind of intake on a full race engine. Worth little 20 years ago, a "Weber Cross", complete with Webers and the hi-rising special distributor, is gold today in Scandinavia. I've seen genuine kits with the price tag of fifteen hundred pounds.
Regards. Mark

Krussidullmålar'n

2011-06-11T21:24:00.000+02:00

Idag har jag varit i Avesta och målat en bil för en kompis. Det är extra skoj när allt lirar.

Ford 1946 får en latinokurbits på stussen
Svart, rött och benvitt. Kan det bli mera rock'n roll?

It's alive!

2011-06-06T22:40:00.000+02:00

Annas framkrafsare lever!

Vi eldar med flis, men själva eldstaden med sin gryta bör man hålla ren och fin. Kolavlagringarna pressas annars hårda som stål om man låter det gå långt. Då kan den grova ASEA-motorn pressa sönder den tuffaste av flisskruvar, vilket också skedde.
Det tog mig en hel dag att få bort den stenhårda flisklump som blev resultatet, fingertopparna svider, en heldag att skruva bort skruven, och ytterligare en halv dag att med huvudet inne i pannan (Ni vet storleken på en eldningslucka?) göra rent eldstaden med borrmaskin med en "roterande bläster" på. En sån där snurrmohäng som har en massa små stålnabbar upphängda i gummi. Den avverkar rätt duktigt. Låter fint också, när man har huvudet inne i en eldningspanna. Men rent blev det.
Det blev inte jag. Jag hittar fortfarande små bitar koks i öronen.

Bilterapi
Efter denna upplevelse behövde jag få greja med ett tredimensionellt pussel i lugn och ro, nämligen Annas Saab 96-71. Den som varit nedskruvad så länge. Vad som blivit gjort åt motorn tar jag upp på andra ställen på bloggen. Nu var det alltså dags för första uppstart och jag var spänd och upprymd på samma gång. Remskivan ska stå på sisådär 6˚ förtändning. Ettans kolv är i topp, kolla att dess ventiler är avlastade eller dra motorn ännu ett varv, på med fördelaren, rotorn ska peka mot ettans strömkabel på fördelaren. Fördelaren är lagom lös så man kan röra den något. Nu kopplar jag en testlampa till tändspolens kabel som i andra änden sitter till kondensator och brytare. Vrider fördelaren tills den precis lyser. Där har vi en grundinställning. Med detta grundrecept kan man få igång vilket gammalt otyg som helst!

Hällde i bilen lite färsk bensin, gav den en extra sup i förgasaren, ställde fram eldsläckaren och efter några extra huttar så spred den en mycket vacker sång i garaget. Lite vassare än gubbstandard, och det hörs!

När man haft isär nästan allt i en motor och sedan startar den för första gången händer flera saker. För det första känns det väldigt bra i kroppen. Man är stolt. Speciellt om man är glad amatör! Om man har motoröra och motorn är trimmad så avslöjar den sin nya karaktär mycket på ljudet. Sådant är obetalbart om ma är den typen! Sen är det det där med dofterna. På en uppmålad motor så avger färgen en doft första gången den blir varm. Saker som packningar, packningsmassa, locktite, kopparfett och annat ger också en doft första gången det värms upp, och om man som jag låter den gå en halvminut utan kylare så kommer en doft även ur dessa kanaler.
Detta är en värld normala människor aldrig får uppleva, den måste förtjänas.

Brum! Detta underbara ljud!

Utan kylning får man bara starta, lyssna och sen stänga av igen.
En miljon svenskar kan inte ha fel; Det är något speciellt med en trimmad Saab.
Sitter i folksjälen.

2011-06-05T00:11:00.000+02:00

Siamesportarna, alltså utblåsen, lär vara en flaskhals på Saab / Ford V4. Eftersom vi fått topparnas utblås portade så skall nu även avgaskonorna portas.
Jag börjar med ett slipstift på pelarborrmaskinen. Högsta hastighet!

Slipstiftet avverkar glatt. Det blir en liten hög med damm under.
Ja mamma, jag hade handskar på mig, bara lugn...

Efter att ha avverkat en del med slipstiftet ser arbetet grovt ut.
Så jag tar värmelimpistolen och limmar på ett grovt slippapper på en träbit,
sätter upp den i svarven och kör en sväng med den.
Nu blir det jämnt putsat, vackert och fint!

Ökat flås

Otroligt ofattbart större glugg kommer göra Gamm-Saaben till ett fartmonster.

Det kan verka som mycket jobb för ingenting, men ytan har ökat från
under 34mm till över 37mm. Det borde ge exakt 0,0005 nya, vilda hästkrafter.

framvagn saab v4

2011-04-27T13:38:00.009+02:00

Besiktningen menar att det är bra om hjulen sitter fast.
Inte första gången de hakar upp sig på detaljer. Det tråkiga är att framvagnen måste bort för att man ska komma åt att fixa rosten. Rost vid framvagnsinfästningen är ett vanligt Saabställe. Så vi byter lite grejer i framvagnen när vi ändå håller på. Jobbet blir mycket roligare om man får snygga till lite samtidigt. Kommer att fylla på detta inlägg medan arbetet fortskrider. Stay tuned!

Vårstädat i hjulhuset. Faktiskt ganska urplockat.
Senare försvann även fjädern och övre a-armen.
När jag väl städar så gör jag det ordentligt.

Saab V4 är ganska flatbottnad, därför samlar den inte speciellt mycket smuts
och rostar kanske något mindre än många av dess jämnåriga kamrater.
Dock har den lätt för att få lite skabb i armhålorna. Där a-armarna sitter fast
i karossen finns det ett skrymsle där rosten kan få arbeta ostört.

På bilden har jag skurit bort rostiga delar men varit noga med att
lämna bulthålen för framvagnens nedre a-arm. Om de flyttar sig en ynka
millimeter får det konsekvenser för hjulinställningen.

När man öppnat upp bottnen ser man fjädringstornets nedre plåt.
Här finns ett hålrum som är svårt att rostskydda.

Så nu borstar jag rent så gott jag förmår och penslar sedan på en etsande grundfärg,
i detta fall följt av "chassis black", en specialfärg som ska fungera över ytrost.
Den är kostsam, men jag har goda erfarenheter av den.

Genom en avancerad genmanipulation har jag skapat en identisk tvilling
av mig själv som samtidigt slipat och lackat chassiedelarna.
Här ligger delarna och härdar under översikten av en trygg gammal Volvo.

Först en pappmall, sedan skär jag till en plåtbit som jag passar in omsorgsfullt.

Den punktas in försiktigt så inte plåten slår sig av värmen.

När skarven slipats blir det så här trevligt.

Etsande grundfärg

Här är den nylackerade a-armen åter på plats.
Nya bussningar i hållaren. Bussningarna monteras med såpa och skruvstäd.

Snart som ny. Rosten kan lagas när man lossat undre bärarmen/a-armen.
Lätt som en plätt och kan rädda din goa gamla Saab.

Trix: Den ena av bärarmens muttrar lossar man med ett förlängningsskaft
genom ett strategiskt placerat hål som finns i batterihyllan.

Vill man renovera hela framvagnen samtidigt så måste man ta bort fjädern.
Det är enda som är lite krångligt och lite farligt. Man måste ha en fjäderkompressor. Min är grovt tillyxad i all hast, men fungerar. Komprimerad fjäder kräver uppmärksamhet och försiktighet då det är stora krafter man leker med.

På bilden är även nya spindelleder på plats, samt övre bärarm/a-arm
med sina nya bussningar.
Styrled kom härnäst, följt av ny stötdämpare, och sist en ny bromsslang.
Nästa år blir det nya skivor och renoverade bromsok.

Lederna och bussningarna köptes av Stig på http://www.veteranshop.se/.
Kan rekommenderas.

uppdaterat

2011-04-20T09:30:00.002+02:00

Uppdaterat äldre inlägg om Stromberg 175 CD.

Fredagsbilen

2011-04-15T09:19:00.000+02:00

Färsk Fredagsbilen ute nu.Detta är obligatorisk läsning. Seså, iväg med sig nu.
Och titta inte på filmen nedan. Det är ändå bara barnsligheter.

Kort funktionstest inför däckbyte. "Revirmarkering" säger andra.

Veteranbilar har själ

2011-04-07T15:10:00.000+02:00

Besökarantalet upp 44% på ett år.
Man tackar. :)

Sen kväll inför besiktning.

Det har varit besiktning av Saab 95 V4 igen. Jag lyckades återigen strula upp allting och "skulle bara kolla upp" ett litet vattenläckage klockan åtta kvällen innan besiktningen. Vilket resulterade i bortskruvad front, huv, kylare, generator och byte av motorns registerkåpa inklusive vattenpump. Mitt i natten. Men bra blev det. Bilen provstartades i tvåtiden på natten. –Hur det gick?
En färsk besiktningsman hittade lite, lite rost invid undre bärarmsinfästningen och blev bekymrad. Samma rost fanns där vid senaste besiktning -09, och jag har hållit den noga inoljad sedan dess. Men nu blir det allså fixat. Ska byta lite bussningar och snygga till lite medan jag ändå är där och petar.
Men jösses så mycket skruvning det blev på bruksbilen helt plötsligt...

Mod-Rod

2011-03-21T18:53:00.000+01:00

Högteknologi i ett skal som är vintage.
En Mod-Rod!

Amazon 122S

2011-03-12T21:16:00.002+01:00

Projektet har kommit lite längre.Följ tråden här.

Gurkomobilen

2011-03-11T18:08:00.000+01:00

2004 står det på de här två översta bilderna. Vi var relativt nyinflyttade och kåken behövde mycket arbete.

Då släpade jag hem denna bedrövelse med tanken att såga isär den och ha den som reservdelsbil till Annas 96:a. Se bakgrunden. Hon var måttligt förtjust. Jag tror jag gav femtonhundra för den. Eftersom mitt främsta bränsle är utmaningar så började lillhjärnan fundera om man inte kunde få den igenom besiktningen. Det var mest nyfikenhet. Jodå, det gick ju ganska smidigt, och när man ändå var igång...

Det ena ledde till det andra och brorsan bjussade på ett par gammelskärmar. På skroten kom det in en tidig långnos, visserligen frontsmälld, men ändå. Fronten kunde rätas ut hjälpligt och kostade väl femtio spänn. Genom Saabklubben hittades noskromet i rostfritt. Den som kom från skroten var knäckt i smällen. Med ett lager Veronagrönt så blev resultatet ganska okej.

–Men vad ska du med den till?

–Men den får ju ta sju personer, älskling. Kolla extrasätet. Det är en tidig SUV. Fränt va?
–Men allvarligt, lilla gubben! Titta på hur den ser ut.

1500:-
Busig året-runtbil sedan 2004.
"Det är så dyrt med bilar"
...

Återblick

2011-03-11T17:10:00.000+01:00

Min mysiga månad med Mopar.Med hopp om att Välartade Valiant mår bra. Where ever you are.

Har ni någon aning om hur många rattvarv det innebär
att framföra en amerikansk andrabil på detta sätt?
Som att busköra med en SL-buss.

Stuntkvinnan

2011-03-03T13:48:00.000+01:00

Stuntkvinnan som jag är sambo med klarade det omöjliga. Backa ut bilen och slå av backspegeln utan en enda repa efter långsidan. Skickligt.
Stum av beundran lossar jag klädseln och kopplar isär elspegelns elektriska fattning, lossar själva spegelhuset och inspekterar.
Plasthuset har spruckit från sin led men kan svetsas med hjälp av något så low-tech som en lödpenna. Efter att ha ruggat upp alla fästytor så förstärker jag hela kalaset med en klump tvåkomponents epoxismet. "Kemisk metall" skulle nog göra ett motsvarande bra jobb. Efter fem timmar i garaget sitter bilen ihop igen. Snabb är jag ju inte, men om man tänker sig att en ny spegel köps som en enhet så borde den kosta minst två lax. Med arbete kommer man nog inte under tre tusen spänn för hela grejen. Så timpenningen blir bra när man räknar i sparade pengar.
Jag fick en delikat hembakad semla för besväret.

Stuntkvinnans backspegel

122s

2011-03-02T16:02:00.000+01:00

Att sortera skrot från skrot
Fördelen med att köpa bilvrak är att man vet att man rotar runt på bottenskrapet.
Varje fungerande del får ses som en bonus.

I det här fallet gläds jag åt en motor som jag hör har potential. Bilen föddes som en midnattsblå Amazon 122 Sport med overdrive, dubbla förgasare och dåtidens skapliga 85 Hk ur en B-18. Ett antal ägare och flera nära-dödenupplevelser senare har den 2,2 liter, k-kam, högre kompression och fullt bearbetad topp. Gassvaret är förvånansvärt bra trots en ensam gubbförgasare. Ett kvitto som följde med en likadan motor bar summan fjorton tusen.
Bilen är som synes under återuppbyggnad men startas ibland för att behålla hälsan.
Fullt körbar och mycket underhållande

Husjobb och lack

2011-02-24T10:17:00.000+01:00

Huset måste få sitt. Jag tröttnade på en sliten dörrkarm och en lika sliten dörr. Men hmm... om jag ändå ska stryka dörrarna i vitt så kunde jag lika gärna ta sprutan och lite billack så kan jag ta några fälgar samtidigt?

Sagt och gjort. Färgburken hade vita rinningar och bar koden "Volvo färgkod 79".
Så väldigt vit var den inte skulle det visa sig, snarare ljusgul.
Tvåkomponentsfärg är fantastisk, jag fick denna burk av en kompis för femton år sedan!
Tillverkaren är "Max Meyer". Finns de kvar?

Nu när färgen hamnade på en yta så känner jag igen den. Spenderade många timmar som ung i en
Volvo 144 -69 automatic i denna färg.

Fyra gubbfälgar i spinkiga 4" till Duett/PV/Tidig Amazon fick sig en dusch av det blanka.
De har stått etsgrundade i ett hörn av verkstaden länge. Kanske de hamnar på
Rallyamazonen som vinterhjul om jag hittar några old style smala, höga gamla
vinterdäck i bra skick. Tips på det mottages tacksamt!

Vit sida för fattiga

2011-02-23T12:23:00.004+01:00

Nya däck med vit sida på en amerikanare brukar betyda att stora börsen måste fram På en europé är det kostnaden mindre, men fortfarande kännbar om man är ~~snål~~ sparsam. Detta är Projekt Målad Rand med för-och nackdelar.

Typiskt Mark. Det första han gör med däcken han just köpt är att skära i dem.
Varje däck tog ungefär två timmar att göra: Ta bort däcktexten,
mäta ut, och att måla linjen.

Gäller att ta sig tid. När övriga i familjen kollade på dumburken stod jag
med penseln i handen. Utom sista dagen då jag var tvungen att
måla även dagtid för att hinna klart. Däcken skulle på till besiktningen.

Färgen är riktig däcktextfärg som köptes på nittiotalet, innan
den lokala macken lades ned.

Nä, inte helt övertygande när man kommer nära.
Den förbaskade relieftexten förstör allting.

Men där det finns ett upphöjt fält börjar det likna något.


Resultatet matchar katten. Herrejösses vilken skillnad det blev på bilens uppträdande. Med nya däck blev den lättstyrd, mjuk och smidig. Som en ny Saab 95.

Moon Bike Show

2011-02-14T10:09:00.000+01:00

I helgen var jag till Avesta och Mooneyes-arrangerade Moon Bike Show på Hyttan. Fantastiska lokaler. Fantastiska hojar. Trevligt folk! Mådde som en prins. Här kommer några bilder.

Lätt pårökt hondachopper.

I varje tuff biker bor det en liten prinsessa som gillar glitter.

Dessa pojkar har tydligen samma mamma eftersom de har matchande kläder.
Snyggt märke.

Till min stora glädje är det många som upptäckt metalliclack med matterad klarlack.
Mums.

Min favorit för dagen. Notera kompressor.

Körigt!

2011-02-11T21:57:00.000+01:00

Mycket på jobbet
Senaste nytt är att jag lagt Annas V4-motor på ett rullbart bord, den ska snart hängas upp i taket och få hissas ned i karossen igen. Det ska bli spännande att få starta upp den efter allt pyssel. Förövrigt har jag mest arbetat med huset samt skyfflat snö. Precis som så många andra.

Någon kort avstickare har det blivit för att få upp livsglädjen. En liten provtur med den stygga Amazonen. Hetsat motorn som lär ligga på 2,2 liter och ha en topp som gått någon tävling inom rallycross. Jag har nämligen hittat en tidigare ägare som kunde berätta lite historia. Inget går upp emot en högkompad motor med lite kam. Som liniment för min själ.

Har även slipat någon svetsfog, men det känns onödigt att nämna. Så otroligt mycket rost kvar att laga. Men vad vore livet utan utmaningar? Jag söker en rattstång till Amazon 1969-70 om någon har. Den är av delbar säkerhetstyp och känns vettig i sammanhanget eftersom detta blir en robust bil med tävlingstema.

Lackerad ventilkåpa

2011-01-12T21:59:00.000+01:00

Lacka ventilkåpa till Saab V4. Fortsättningen...

Efter att ha slipat ned den grå primern med 800-papper
och torkat ytorna med en fuktad trasa så lägger jag tvåkomponents billack med en billig färgspruta i ett dammigt garage. Jag höll upp delarna och sprayade hej vilt. Hängde sedan på tork. Vågade inte lägga ned dem! Det finns damm när man tittar nära, men nog ser det väl okej ut för att vara till en gammal veefyra?
Det bästa är nog att materialet var över från andra projekt så det kostade bara knogfett. Bilens ägarinna sken upp när hon såg kåporna.

Bra det, jag kan behöva lite extrapoäng där.
Hon har nog ännu inte upptäckt att jag ätit upp mandelmassan hon sparat.
...

Slipning och lackering

2011-01-10T08:29:00.000+01:00

Favoritvapnet är scotch-borsten på pelarborrmaskinen. Borsten finns i olika hårdheter. Den här gör en ganska mjuk och vacker yta och avverkar just ingen metall från biten man arbetar på.

Vattenrören som går på motorns utsida bör ytbehandlas för att hålla sig vackra. Har ingen koll på såna firmor. Tips?
Just nu är rören bara avborstade och klarlackade. Ser bra ut för stunden.

Kåporna har fått etsande grundfärg plus den ljusgråa slipgrunden. Annars är det svårt att få till den där snygga finishen på saker som haft punktvis ytrost. Hur bra det blir kommer snart att visa sig.

Lackat motorblock

2011-01-07T21:00:00.001+01:00

Den lata författaren lackar äntligen ett motorblock till sambons Saab V4.

Annas motor har äntligen fått lite färg. Härnäst ska ventilkåporna lackas.

Jag hämtade lite färdigblandad etsande grundfärg hos min vän billackeraren. En liten touch-upspruta laddades och motorn sprayades direkt på bänken i garaget. Jag har inget motorstativ just nu. Man får lösa uppgiften ändå... Andra lagret blev tvåkomponents svart färg. Detta var en svart motor och jag trivs med originalstilen på den här bilen.

På fabriken 1971 daltades det inte. Ett lager topplack direkt på metallen fick duga. Rent och snyggt så länge bilen stod i försäljningshallen, men sedan höll det inte så länge. Själv lade jag två lager topplack på etsande grund. Det kommer hålla lite längre, men det är en hård miljö för färg.

Dagen efter fyller jag motorn med olja av hög kvalitet och kör upp oljetryck med borrmaskinen.
Oljepumpen kommer man åt genom fördelarens plats. Du letar fram ett verktyg som passar pumpens fattning. Ledtråd: Kolla hur fördelaraxeln ser ut. Fördelaren drivs av ett drev som sitter på kamaxeln. Det kan ses genom hålet. Oljepumpen drivs sedan av fördelarens axel.

När trycket ökar skall olja komma fram på ventilernas vippor, annars är det ett tecken på slitna kamaxellager.
Nu är det olja på min nya lack. Sånt är livet!
:)

...

2010-12-05T20:41:00.000+01:00

Uppdatering kommer.
Det har bara varit lite mycket här. Både på jobbet och vid sidan.
Den mesta fritiden slukas av att det varit mera än tjugo minus vissa nätter. Då antyder vädret att det vore bra om vi satte in även de innerfönster som likt busrökande tonåringar står och dräller i de mörka hörnen,

Så det blev plötslig målaraktivitet här med Ottossons linoljefärg och tätningslister överallt.
Det blir bra, väldigt bra.

Huvudcylindern

2010-11-14T01:13:00.000+01:00

Kallas tydligen även manövercylinder.
Lördag morgon. Din sambo har åkt till tjejträff och du har huset för dig själv. Hon har antytt att det vore fint om du fixade det-och-det på huset medan hon är borta och du nickar lydigt tills hon dragit resväskan ut genom dörren. Nu är det är liksom FF, föräldrafritt, och du är fri. Fri i ett hus fullt av maskineri och bilar. Vad tror hon egentligen?

Så du gör dig lite frukost. Tar din tid. Funderar på livet. Klappar katten. Sen samlar du dig. Kliver i overallen och kör ut vardagsbilen ur varmgaraget. Här ska svetsas på rallyamazonen så den äntligen kan komma ut på den underbara vintervägen. Amazonen står i en carport utanför. Batterifrånskiljaren aktiveras. Nyckeln sätts i låset. Kopplingen trycks ned. *Plonk*. Pedalen slår i golvet utan motstånd.
Vafan...

*Plonk*...

%#""#!..
och
...∫∆∑É√˜ÜŒ¶‰¢”!

Pedalen går i botten helt utan motstånd. Första tanken är att någon har tagit sig in i ens bil och lekt i den tills den gått sönder.
Snön runt om inspekteras. Hmm. Inga spår efter skor, men många små kattfötter. Det ante mig. Kniven i ryggen av sina egna familjemedlemmar. Förbaskade fyrfotingar.

Nåväl. Detta fixar vi väl på nolltid. Ut med kopplingens huvudcylinder!

No worries. Manövercylindern sitter med två bultar
plus kopparröret plus en ynka liten sprint mot pedalen.
Sen är den loss. Lägg den på bänken du bara.
Det här fixar vi tillsammans.

Smack så ligger den på bänken. En snabb inventering ger vid handen att erforderliga packningar redan är hemhandlade och ligger i hyllan. Finemang!
Syster. Skalpellen!

Sprinten kan krångla lite men är i grunden feg och backar för alla typer av auktoritära verktyg.

*Plopp* En slemmig orm hoppar ut till allas förvåning.

Ormens bakhuvud har, om man tittar noga (vilket jag gjorde efter att jag kliat mig i huvet en stund) en liten flik som håller den fjädrande delen kvar mot kolven.
Håll fjädern bakåt och bänd fliken med en liten skruvmejsel så delar sig härligheten.

Verkstadshandboken ger ingen som helst ledtråd till själva delandet av den slemmiga ormen. Den nämns inte ens.

Du pillar isär den...

...genom att lossa vajergrejen genom hålet där.

Efter rengöring av cylindern, (mässingborste på borrmaskinen), och honing av loppet sätts delarna
samman med nya packningar från Motoroldies.

...och en ny del av bilen är blank. Notera hur tidigare ägare börjat
byta innerskärm men bara kommit halvvägs.

Kommentera om något var oklart så ska jag svara. Jobbet tog typ 1,5 timmar inklusive luftning av systemet. Pris för renoveringen? Dryga hundringen för packningarna och lika mycket till för det nya locket. Veteranbilar är toppen.

Moderna bilar är ett gisslandrama som är frivilligt.

Fordson-Benz

2010-11-04T13:36:00.001+01:00

Jag har en pågående kampanj gentemot min sambo i syfte att få henne att förstå betydelsen av att vi inte missar detta fantastiska tillfälle. Vi mailar varandra ibland på dagarna. Se korrespondans under bilden.

Mercedes Benz och Fordson Major i oväntad men bedårande förening.

M: Får jag den här?
http://www.blocket.se/dalarna/Traktorgravare___Dikesgravare_29308224.htm?ca=6&w=1

A: Vad fin den är...men tar den inte lite stor plats? Den kan i och för
sig göra sig väldigt liten.

M: Den kan göra sig väldigt, väldigt liten faktiskt.
Den har inga föräldrar, och jag har hört att det kommer regna längre
framåt veckan.
Den kan ju inte stå ute helt ensam då, kan den?

A: Du...försök inte med sådana trix!

M:*underläppsdarr*

A: Är det sant att den är HELT ensam???

122s rostlagning

2010-10-25T13:58:00.004+02:00

Pågående rostlagning. En följetong.
Eftersom jag köpt på mig kompletta golvplåtar så var det mera nyktert att byta hela än att lappa och laga. Det kommer se tämligen original och orört ut i slutänden, är det tänkt.

Klädseln tas ur och glasrutor och annat skyddas. Nu blir det damm och gnistor.

Är det någon som vet varför det ligger en bit smörgås i den där balken?
Nä inte jag heller. Än mera spännande: Varför har den inte möglat?

Jag lagar upp längsgående balken och byter en snutt golv innan jag kapar mera i golvet
för att inte tappa för mycket styvhet i karossen. Tvärbalken sätts också på plats.

Med friska balkar törs jag ta bort hela främre golvet. Luftigt.
Känns som ett gyllene tillfälle att bygga om bilen till en glasbottenbåt.

Jag skulle laga ett hål i golvet så jag köpte en ny golvplåt....och borrade hål i den?
Ibland blir det så tydligt att vi härstammar från grottorna.

Passar in den noga.
Volvo-Bella tittar nyfiket från sitt hörn av sidorutan.

Ser inte så charmigt ut när man svetsar in den, men får man bara snygga till svetsarna så...

...blir det bättre. Svetspunkterna tar jag ned med en "flapdisc" på vinkelslipen.

Andningsskydd är ett måste. Lösnosen blev svart, och det svarta skulle nu har bott i lungorna annars.

Nu börjar man få lön för mödan.
Jag hade lyckats glömma hur skitig man blir av jobb som dessa.
Händer, armar, ansikte och för att inte tala om håret som blir som ståltråd.
Men lycklig, så lycklig!

Plåt är som allra vackrast innan den blir lackerad.
Där plåtarna ligger på varandra får de karosserikitt.
Precis som på Hisingen 1965.

Bakre golvdelen är egentligen trött och behöver ersättas,
men det kan inte prioriteras just nu. Jag känner mig själv och behöver få ut
den här bilen på vägen igen inom överskådlig tid om inte jag ska tröttna på projektet.
Så jag slipar golvbrunnarna med vinkelslipen och använder sedan "rost bort",
Biltemas rosa oxidomvandlande vätska. Efter tvätt ser de ut så här.

Vad är det där för lappningar förresten, en korsning mellan rostlagning och rallyförstärkning?
Rostförstärkningslagning? Lagningsrostförstärkning?

Wash-primer och surfacer.
Vita golv är inne i år.

Natten till Lördag kom vi ett steg längre. Trots att detta är garagelack så händer
en liten form av magi när topplacken kommer på. Det blir lite roligare att fortsätta.

Lack även under. Det mesta som är vitt är utbytt.

Kaffepaus

2010-10-22T09:57:00.000+02:00

Exakt vad min dotter håller på med på bilderna vet jag inte, men det påminner mig om någonting min storebror har berättat om flickorna i Borlänge.

Parlör för bakåtsträvare

2010-10-14T19:49:00.002+02:00

Att alla moderna förkortningar i nya bilar egentligen står för "Detta blir dyrt när jag pajar" är kanske ingen nyhet. Men alla andra uttryck i bilvärlden då? Vad betyder de, egentligen? Bröderna reder ut begreppen.

BlogFink™ presenteras i samarbete med Fredagsbilen™

Deformationszon: Din bil kramas tills brandkåren kommer.

ABS: Bromsar som funkar ibland. Som blinkers ungefär men tål inte vägsalt.

Skivbromsar: Som trumbromsar, men kan användas flera gånger samma dag.

Säkerhetsrattstång: Inget allvarligt, det är bara styrningen som delar sig.

AC: Dyr och håller i snitt sju år innan den pajar. Hette tidigare ventilationsruta.

Klimatanläggning: Värmereglaget rör sig automatiskt de tre första veckorna.

Supertonade rutor: Du skäms och vill helst inte synas för du klarar inte amorteringarna.

Paddle-shift: Nej vänta, det där var visst stereon.

RDS: Bryter bästa låten när en tant drattat på ändan i Småland.

Elhissar: Din passagerare klev in följd av en dålig doft och du behöver luft, men måste slå på tändningen först. Tyvärr har du väntat på polaren så länge att startspärren aktiverats, och du måste låsa och låsa upp bilen med fjärren innan du kan sätta i nyckeln, slå på tändningen och fippla med hissknappen som av någon konstig anledning är placerad mitt i bilen och inte vid föremålet för din uppmärksamhet. Du ångrar att du valde lovikkavantar för dagen och längtar efter en bil med hederliga vevar.

Startspärr: Batterifrånskiljare på ett ofattbart invecklat sätt.

Automatisk avbländning: Hade Cadillac typ -55. Nästa!

Elstolar: Varför, när det är så kul att jucka fram stolen på det gamla sättet?

Automatiskt infällbara backspeglar: Indiska elefanter har mindre öron än de afrikanska. Eller var det tvärt om?

SIPS: Side Impact Protection System. Volvos skydd mot påkörning från sidan. Kallades förr i tiden kort och gott "ett rör".

Uppvärmd fram- och bakruta: Frosten är borta och batteriet är tomt.

Centrallås: Mitt i bilen sitter en osynlig orangutang och trycker på alla låsknappar utom en, som den tycks glömma varje gång.

Fjärrstyrt centrallås: En glapp dosa är kopplad till en lika glapp apa som trycker på alla låsknappar utom en, säger "tut" och trycker en gång på varningsblinkersen.

Automat: Hjälpmedel för funktionsnedsättning.

GPS: Tant Agusta fast utan andedräkten och med trevligare röst. Hette tidigare bilkarta och var gratis.

Nivåreglering: När du lyft ur resväskorna ser din bil ut som en löpande tik. Som att byta liv med en ungdom i Mora. *frossbrytning*

Launch control: En dator som kör bättre än du. Hette tidigare "gubbstart".

Turbo: Din bil har massor av kraft en sekund efter att du behövde den.

Kjolpaket: Din bil ser högre ut i midjan, är tyngre, och har lättare för att skrapa i backen. Helt klart en produkt av tevespelsgenerationen.

19-tummare: Hädanefter köper du bara bilar som har ett visst bultmönster, för hjulen kostade som lägenheten.

Antisladd: Ännu en dator som gömts i ditt fordon. Denna är döv, blind och smart som en miniräknare, men tar kontrollen över ditt fordon när DEN tycker att du kör fel.

Anti spinn: Gör att motorn blir svag och går ryckigt när det är halt. Kallades ”is i förgasaren” förr i tiden och kunde botas med k-sprit.

Xenonljus: Blåaktigt ljus som sticker i ögonen på mötande och… ni gissade det: Är dyrt att laga.

Ledljus: Lyser bättre än namnet antyder.

Elbil: En hundra år gammal uppfinning som lanseras som nyhet. Man håller som bäst på att räkna ut hur man ska få det att fungera. Igen.

Hybrid: Har flera motorer men går ändå sakta.

Airbag: Du får en ballong om du försöker montera extraljus och borrar i stötfångaren.

Automatisk: Det ska finnas en knapp någonstans…

Dubbelkopplingslåda: Kopplingen är ju inte tillräckligt dyr att byta vanligtvis?

Drive-by-wire: Ett modernt sätt att köra med sladd.

Luftmängdmätare: Vanligtvis jättedyr. Hette venturi förr i tiden och kunde inte gå sönder.

Lambdasond: Dyr del monterad på ett ställe så varmt att den inte borde överleva en vecka.

Katalysator: Behöver ca.3Km för att vakna varje morgon, men sätter i gengäld eld på gräset när du parkerar vid sommarstället.

Motordiagnos: Som en riktig mekaniker. Fast ännu dyrare.

Common rail: Kan, med rätt förutsättningar, spruta bränsle i 1800 bars tryck över ditt grenrör. Är framtiden.

Rails: Ett extra tillbehör som du kan köpa. Hette dropplist förr och var standard.

Stötfångare, handtag och backspeglar i bilens färg: Ett tillbehör som kostar extra!!! Hette tidigare snikversion och var till för de hjon som inte hade råd med krom.

12 volt uttag: Som en cigarettändare, men utan tändaren. Var standard en gång i tiden.

Förvaringsfack: Ett fiffigt sätt att glömma 8 par solglasögon i bilen.

”Follow-me-home”: Ett sätt att verkligen inte veta om man har släckt lyset på bilen.

Automatiskt halvljus: Fiffig funktion, förutsatt att din andra bil också har det.

"Limp home-mode": Huvuddatorn har nallat i skåpet och praoeleven tar över lektionen.

Radialdäck: Modefluga.

12 volt: Modefluga.

Högertrafik: Alla förare som parkerar till höger måste kliva ur mitt i gatan sedan hösten 1967. Genialt.

SUV: En modern bil som har lika hög markfrigång som en gammal bil. Kan köra över trottoarkanter och på grusväg.

Off Road: Kan köra över högre trottoarkanter, men tål terräng lika lite som ett vattentätt armbandsur tål vatten.

Kombi: Som en herrgårdsvagn fast mindre.

Bröderna vet var skåpet ska stå, gillar jordgubbar och kör helst rekorderliga vagnar.

Jag ska bara...

2010-10-13T10:45:00.000+02:00

Stötte ihop med en kompis och berättade stolt att jag köpt en Amazon Sport i rallykläder. Jag undlät att nämna att den är ett hopplöst vrak.

Han nämnde i sin tur att han nog hade fällbeslag liggande sedan han grejat med liknande bilar.
Fällbeslag är en stark valuta i Amazonkretsar så jag stod på hans trapp en kväll nyligen. Fickan full med sedlar. Det gick som det brukar.

En stappfull Saab. Han kunde ju ha varnat mig, kompisen.
Jag är helt såld på Amazoninredningar.

Förra veckan svarade jag på en blocketannons och köpte en nästan komplett svart inredning till bilen. Den saknade en framstol. Den här killen hade två. Det var en solklar deal. In med dem i bilen. Fällbeslagen låg redan där.

Sedan skulle vi kolla in i hans garage. Det vill man ju. I närheten fanns ett skjul där han "bara skulle visa en inredning". Det var den nougatbruna. Jag är svag för den. I de gamla reklambroschyrerna ser den så bra ut. Skicket var vettigt, faktiskt ännu bättre än de svarta delarna. Kan vara bra att ha en brun inredning också. Min logiska hjärnhalva log åt den spontana hjärnhalvan, men sade inget.
Den visste det var lönlöst.

Jag kom hem med fällbeslag och svarta stolar, en nästan komplett brun inredning och två breddade fälgar. Trots fina insiderpriser så blev det en del pengar.
Men gröt är ju gott det också.

En nougatbrun i fyndskick...

...Gillade Yes diskmedel och tvättsvamp, följt av Biltemas galonrengöring på sprayflaska
och mycket manuell gnuggning. Underredet fick sig en sväng med Autosol.
Mums för Mark.
Allt som saknas här är en sextiotalsböna i kortkort.

Amazonens galoninredning kom 1965 och var med fram till slutet 1970. Designen är väldigt typisk för tiden, och fiffiga funktioner är att den är absolut svinkall på vintern och extremt brännhet om sommaren. Volvo var tidigt ute att anlita ergonomer med att ta fram sittriktiga stolar. Därför har stolarna ett justerbart svankstöd. Antingen sitter man för mjukt, annars har man en kantig balk på ryggraden. Tufft va?

Seriöst nu: Under sittdynan finns "Pirellibanden". Det är gummiremmar som är väldigt lätta att byta och som nu finns nytillverkade. Det blir en helt ny stol om man byter. Mycket väl värt pengen.
Man köper dem här eller eventuellt här.

#3 Brev till Trafikverket

2010-10-05T13:31:00.000+02:00

På min fråga om vad pengarna går till (vägtrafikregisteravgiften, puh!) så får jag inte bara ett lite för utförligt svar, jag får även lagen uppläst för mig. Det var väl lite överkurs?
Pengarna går tydligen till alla nya regelverk som skyddar oss från sunt förnuft, dyra självförsörjande datasystem som snart blir omoderna, och till att svara på e-brev från en viss wise-guy på vischan i Dalarna. Då vet vi det.

Det är kvinnopersonen Hanna som leende går oss till mötes bärandes ett ämbar av kunskap. Mycket passande, då Hanna eller Hannah är ett kvinnonamn med hebreiskt ursprung som betyder "nåd" eller "lycka". Hon skriver så här:

Hej

Avgiften ska täcka Transportstyrelsens kostnader för att driva
vägtrafikregistret. I detta ingår till exempel kostnader för att införa nya regelverk och att
anpassa vägtrafikregistret. Avgiften täcker också våra kostnader inom IT-området för att
hantera en av Sveriges största databaser. Avgiften finansierar också våra
kundtjänstverksamheter som hanterar miljontals förfrågningar årligen.

Det förslag du har på att ha en tvillingorganisation kan du lämna till din
lokala politiker. Vi arbetar utifrån det statsmedel och beslut vi får utav riksdag och
regering då vi är en myndighet.

Vägtrafikregisteravgiften regleras i lagen:

Vägtrafikregisteravgift
Ändrad 2007-12-07 gm SFS 2007:1162, ikraft 2008-01-01, överg.best.

6 § För ett fordon som registrerats enligt 6 kap. förordningen (2001:650) om
vägtrafikregister tas det ut en vägtrafikregisteravgift om 65 kronor per år för varje
bil, motorcykel, motorredskap, tung terrängvagn och släpvagn.
För en moped klass I, ett terrängsläp och ett annat terrängmotorfordon än en
tung terrängvagn tas det ut en engångsavgift för registerhållningen om 80 kronor.
Vägtrafikregisteravgiften för en moped klass I, terrängsläp och för ett annat
terrängmotorfordon än en tung terrängvagn tas ut i samband med skyltavgiften för fordonet.
Vägtrafikregisteravgift ska dock inte tas ut om ett sådant fordon ställs av vid
registreringen och därefter avregistreras utan att avställningen upphört.
Vägtrafikregisteravgiften för andra fordon tas ut första gången i samband med att fordonet första
gången ställs på. Därefter tas vägtrafikregisteravgiften ut i samband med att
fordonsskatt tas ut första gången för ett skatteår eller en del av ett skatteår.
Om fordonet inte är skattepliktigt eller om det är befriat från fordonsskatt
ska avgiften tas ut vid den tidpunkt som skulle ha gällt om fordonet varit
skattepliktigt eller inte varit befriat från fordonsskatt. Vid avställning ska inte avgift tas
ut om avställningen beror på att fordonet har tagits från ägaren genom brott och
inte anträffats därefter. Förordning (2009:1375).

Rubrik 2007-12-07 gm SFS 2007:1162, ikraft 2008-01-01, överg.best.
Ändrad 2003-04-01 gm SFS 2003:97, ikraft 2003-05-01, överg.best.
Ändrad 2009-12-11 gm SFS 2009:1375, ikraft 2010-01-01, överg.best.

7 § Skyldig att betala avgift enligt 6 § är den som i vägtrafikregistret är
antecknad som ägare till fordonet när avgiften ska tas ut. I fråga om sådan avgift som
tas ut i samband med fordonsskatt tillämpas 4 kap. 1-7, 9 och 10 §§, 5 kap. 2, 3, 7
och 17 §§, 6 kap., 7 kap. och 8 kap. 2-4 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) och 6-9
§§ vägtrafikskatteförordningen (2006:242).
Ska fordonsskatt inte betalas, tas avgiften ut på det sätt som
Transportstyrelsen bestämmer. Förordning (2008:1286).

Med vänlig hälsning

Hanna
Trafikregistret, Transportstyrelsen, Örebro

Tack fröken nåd och lycka. Förlåt att vi indirekt tvingar dig till extra kontorsarbete. Nu ska du få vara ifred en stund. Jag lovar.

Notervärt är dock att det inte är "samma pengar" som vi betalar in som kommer Trafikverkets system till del. Nä, ingen öronmärkning sker efter vad jag förstår. Verket får de statsmedel som tilldelas av riksdag och regering skrivs det. Intressant att veta om det funnits ett överskott vid någon tidpunkt. Få se nu: 4 miljoner avgiftpliktiga fordon gånger 65 pix, det blir 260 miljoner kronor. Det skulle jag gärna räkna en del nummerskyltar för. Dags att bli rekryterad av den mörka sidan?

"dag finns det drygt 6,5 miljoner fordon i trafik registrerade i Sverige. Den övervägande delen av dessa, 4,3 miljoner, är personbilar. Fordonsparken har aldrig varit större än nu. Alla typer av fordon i trafik ökar jämfört med föregående år – utom bussar och traktorer" Källa: http://www.metal-supply.se

Transportstyrelsen på hugget!

2010-10-01T15:01:00.002+02:00

Trafikverket är så på det grader på hugget att de redan lämnat ärendet vidare till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har redan svarat. På samma dag! På exakt 50% av våra frågor! Detta går så mycket bättre än jag hade vågat hoppas på.

Det är den idoga produktionsenheten, tillika språkröret Pierre som kommit oss till mötes för att skingra alla våra tvivel: Hej, Höjningen gjordes för att täcka kosnader för att hålla fordon i registret. Ökat antal fordon ger ökade kostnader i system och teknik. Med vänlig hälsning Pierre , Handläggare Trafikregistret Transportstyrelsen, Örebro www.transportstyrelsen.se

: Detta var ju på tok för kul för att lämnas i fred, så jag fortsätter glatt: Hej!
Stort tack Pierre för ditt svar på den ena av mina två frågor.
Enligt denna logik (Ökat antal fordon ger ökade kostnader i system och teknik.) borde det vara synnerligen lukrativt för er att ha färre kunder.
Mitt förslag blir därför detta. Ponera för enkelhetens skull att ni bara hade hälften så många fordon att hålla reda på när avgiften var 35:-. Nu har ni dubbelt så många, vilket tynger er organisation. Starta då helt sonika ännu en identisk avdelning, med samma system och teknik. Dela därefter uppdragen jämnt mellan er. Pang! Plötsligt har ni hälften så många fordon att hålla reda på, det blir billigare för oss motorentusiaster, och därtill har ni en tvillingorganisation att latja med på afterwork på Fredagarna. Bra för alla, inte sant?
Ha nu en riktigt fin helg. I nästa vecka kan vi kolla lite på fråga två, den obesvarade.
2. Exakt vad betalas med dessa pengar?
Mvh. Mark Willhans

Brev till Trafikverket

2010-10-01T08:41:00.001+02:00

Ibland tycker man att man förtjänar ett svar. Även om orsaken kan kännas ringa. Här är mitt brev till Trafikverket. De har ett sånt fint kontaktformulär på hemsidan. Det vore synd om det inte användes, tänkte jag. Avrundar med ett "Mvh" till deras ära eftersom jag vet att de i sin iver att de fått feedback från en människa som åtnjuter deras tjänster kommer att läsa upp detta på fikapausen.

Tänk er själva; någon kommer inspringande med en utskrift av mitt brev. Den bruna koftan på sned. Det blir allmänt sorl, vad kan detta betyda, ett brev UTIFRÅN. Från en av dem som vi arbetar för och som betalar vår lön. Sannerligen spännande! Någon kanske önskar en förbättring av organisationen, som finslipats under så lång tid? Kan inte stämma. Allt löper ju så väloljat. Kan det vara kritik, har vi gjort något fel? Knappast. Rutinerna är benhårda och alla arbetar disciplinerat. Då återstår bara...

Folk viskar till varandra. Stolar dras fram emot den inspringande.
Då återstår bara...

Ben dras upp i soffor. Koppar ställs förväntansfullt tillrätta.
Då återstår bara...
...ett tackbrev för Nollvisionen.

Mannen tar en snabb klunk ur en gammal sirapsflaska.
Den klaraste stämma möter ivriga öron:

Hej Trafikverket!

Jag undrar varför vägtrafikregisteravgiften chockhöjts och vad pengarna går till? Tidigare låg den på 35:-/år. Idag 65:-/ år. Det är en höjning på 86% på några få år. Nu har vi flera fordon på våra vägar, alltså en större målgrupp för denna avgift, något som inte bara innebär mera pengar, utan även borde ge ett smidigare arbetsflöde för var- och en. Därtill har datahanteringen blivit allt mera utvecklad och till större delen eliminerar mänsklig hantering. Varför kostar det då mera idag?

Jag äger tio fordon så det blir en slant varje år för att ni ska behålla dem i registret.

1. Vad motiverar chockhöjningen?

2. Exakt vad betalas med dessa pengar?

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar. Mark

Jag kommer redovisa svaret här. Tänker att det är relevant även för många av mina läsare.

2004 Annas Saab

2010-09-22T18:33:00.000+02:00

En tillbakakoll på tidigare projekt.

Annas första riktigt egna bil blev en Saab -71 i färgen Y6H; Savannbeige!

Anna pendlade till jobbet i en Volvo 142 som vi fått gratis. Det var väl okej, men nu började den behöva lite kärlek och kärlek kostar. Panhardstaget hade jag redan fått svetsa fast, då bilen en dag blev överdrivet varm i kläderna och svängde likt en samba i Rio.

Jag grävde lite i den och konstaterade att trösklarna var räddningsbara. Skärmkanterna var väldigt slut, reservhjulsbaljorna var obefintliga, ena framskärmen behövde kraftig övertalning för att inte kasta ur blinkersen, och dessutom var främre rutramen helkass efter att gamla lagningar i plast hållit fukten kvar. Det betydde att rutan och innertaket borde ur för att den skulle lagas. Det var droppen.
Just det, kammen var nedgången också. Bromsslangarna svullna och hastighetsvajern kärvade.
Annars hade den inga fel. En underbar bil.

Anna ville ha en Saab V4. Som den som hennes morfar hade som hon lånat förr om åren. Trevliga bilar de där. Så vi startade sökningen efter en "ohyra veefyra" i någon inte allt för skrikig färg. Det kom upp en sandfärgad bil på blocket och det visade sig att den var nästan nästgårds. Dags för en utflykt.

Kontrasternas bil
Där stod den, den lilla bilen. Helt standard utanpå och invändigt. Avsteget var ett 2" avgassystem som lät så där lagom morrigt men Saab-snällt. Till och med ganska blank i lacken! De hade verkligen vår uppmärksamhet nu. Säljaren visade sig vara sjutton år och hade använt bilen på den frusna sjön. Ähum. Jo, den hade ju några duktiga bulor, men lite jobb får man ju räkna med.
Vi slog till. Köpesumman var bara fem lakan. Men vi kunde inte ta den med oss. Killen hade spikdäck på den och ville sälja den på vanliga vinterdäck.

Vi gick ut hårt. Anna klippte och formade lagningsbitarna.

Jag svetsade och slipade.

Det var nummer ett, det.

Skicket på resten av bilen blundade vi för i det här läget.

Anna äter underredsmassa. Ett hundgöra.

Tänk vad tjejer KAN ändå!

Jaha du lilla Saaben. Det här var väl inte vad vi kom överens om?
Främre hjulhusens nedre del har dubbla plåtar som distribuerar hjulupphängningarnas krafter ut i karossen.
Dubbla plåtar där fukten tydligen trivts fint genom åren.
Styrleden togs loss för att göra plats för lite seriös kirurgi, styrleden skulle ändå bytas.

Bakom förstärkningen hittades motorrummets rostiga golv.

Jag passade här på att psyka Anna för att Volvon skulle bort till förmån för denna bil.

Svetseli-svets

Samma underifrån

Som vi passade på att lackera medan vi hade åtkomst.

I detta skede levererades paraplydrinkar i garaget.

Den färska bilägarinnan diggade framstegen.

Ny förstärkningsplåt knackades av grövre plåt. Här skulle det ICKE vara dubbla plåtar hädanefter!

Härligheten lackerades. Detta kändes stort.

Notera nya styrleden. De nya som finns har inte fettnippeln. Det kändes lite trist, så jag drog en magnet längs efter en (ett) borr, och med den magnetiserad borrade jag stegvis genom den nya ledknuten. Var samtidigt noga med att ta bort alla metallpartiklar som annars skulle hamna inuti leden. Partiklarna hängde kvar på den magnetiserade borren och hamnade således, iallafall i teorin, inte inne i den känsliga leden.

Hålet gängades och nippeln monterades.

Nya bromsslangar skruvades på, sedan tog flickan över och gnuggade in, ja verkligen gnuggade in, ny svart underredsmassa överallt.

I kabinen på det lilla flyplanet hade rosten smittat sig genom golvet, så en lite lagning fick även företas där.

Isracing kostar

Tur då att Anna är skolad inom metallkonst och silversmide.
Hon knackade större delen av en dag på de vassa bulorna och resultatet var så bra att ytterst lite spackel behövdes.

Pojkusling

Men när vi lyfte på vänster bakskärm var bedrövelsen märkbar.
Bilen har blivit omlackerad någon gång, och såg inte så här dålig ut.

Hela stötdämparfästet fick sågas ut. Mot alla odds fanns en bil på skroten som klarat sig på denna vanliga rostfälla.
Vi räknade till elva hål på vänster bak. Det var väl bara halvkul just då.

Handknackat skärmstag. Numera finns de att köpa.

Etsande grund

Samma Saab som släppte till stötdämparfästet fick även släppa ifrån sig den nedre karossbiten mellan dörr och bakhjul.
Skarven lade jag direkt under där dekorationslisten går. Det döljer små imperfektioner.

Tvåkomponentslack

Och på det viset fick bilen rulla ett bra tag.
Den är inte på något vis perfekt. Man kan se att bakskärmen behöver lagas och att stötfångaren fick sig en törn en gång på isen.

Idag är bilen nedplockad i nosen och motorn urtagen för trimning. Se annat inlägg.

Ser fram emot att få ut den på vägen igen. De må vara små, udda, trånga och undermotoriserade, men de har en stark personlighet. Alla som haft en vet vad jag talar om.

Sedan dök det upp en illa åtgången 95:a som vi kunde ha som donator.
...och det blev ju en helt annan historia.

Korvkioskstilen?

2010-09-20T09:27:00.000+02:00

Så småningom kommer jag att visa en helbild på den här senaste skapelsen jag har köpt hem. Just nu får ni en bild på två av hjulen som följde med i köpet. Den röda, mjukare roterande scotch-borsten är min bästa vän just nu.

Större bild om ni klickar.
Den ena fälgen har omsorgsfullt borstats med borrmaskin och mjukt slipande borste.
Gissa vilken.

Regn & Kattluckan

2010-09-16T07:46:00.000+02:00

En regnvåt men mycket lycklig katt dök upp i sängen klockan 04:57.
Den beslöt sig för att tvätta mitt skägg. Den tvättade och tvättade. Jag var för trött för att protestera.
Ingen känd mänsklig teknologi kan göra ett skägg lika rent som en kattunga kan.
Det svider. Undrar när huden kommer tillbaka.

Gojs & Snusk

2010-09-15T15:25:00.002+02:00

Jag har alltid några bensinfilter hemma i hyllan. Bilen jag tog hem nyligen hade ett filter monterat, men det hade suttit där ett tag. När jag nu bytte så sågade jag isär det mest av nyfikenhet.
Se på bilden och begrunda det faktum att bilen var fullt körbar.
Nästa tanke jag själv får är denna; vad om den inte hade haft filtret där? Vad hade detta slagg gjort med flottörhuset, nålventilen och tomgångsmunstycket?

Slagg och snusk från tanken. Av färgen att döma härleds nog merparten
från kondensvatten som blandats med gammal bensin.
Bensinfilter gillas av oss på BlogFink.

Edit 2011: Jag har tagit mig tid att kolla igenom förgasaren. Den började läcka när jag bytte bensinslangar. Tydligen sög bensinpumpen luft genom sprickor i gummit i de gamla slangarna, för det bubblade i det nya bensinfiltret. När jag då bytte slangar så ökade trycket, och nya spännande fel uppstod!

Bilen hade vid köpet, och har fortfarande bara en ensam Stromberg 175 CD.
Den gick nästan inte att ta isär, så ärgad var mässingspluggen i botten. Flottörhuset fullt av gråbrunt tjockt slam.
Trots det gick bilen som ett skott. Go figure.

Thinner och pensel.
Meditativt småpill med gammelbilen. En skön kontrast till en stressig vardag.

Noggrann rengöring, sen tog jag skalpellen och skar till nya packningar mellan
förgasarfot / bakelitbricka / droppskydd / insug.
Med en ny oring på bottenpluggen / hållaren blev bilen torr igen.
Jag gillar inte bilar som droppar soppa på grenröret.

Mossa i massor

2010-09-14T15:22:00.001+02:00

Mitt livs fulaste fordon inköpt.
Det var ju inte alls så det skulle gå till. Jag skulle bara åka och titta på den. Timmarna vid datorn blev för många och annonsens "trimmad motor 2,1 liter" ledde till en utflykt med provkörning. Den delen var skoj. Affären i övrigt avstods och jag åkte hem igen. Den unga säljaren ringde dock tillbaka dagen efter, och min prisrekommendation hade godtagits som bud. Inte bra.

Lurad av mitt undermedvetna
Jag hade pratat om karossens eventuella värde och mitt listiga undermedvetna formulerade det hela som ett skambud. Förstår jag i efterhand. Man ska då vakta sig själv hela tiden.

Papperen är det roligaste på hela bilen. Tydligen är det en 122S med tillvalet M41, overdrive. Därtill i den pråpra mörkblåa färgen. Första året som alla modeller hade skivor fram:1965.
En bonus är bokstäverna "T31A", registrerat med motorn utbytt.
Även motorn är en glad överraskning. Tomgången avslöjar en kamaxel av den folkilskna sorten, topplocket är duktigt kompressionshöjt. Såsen distribueras dock temporärt av en ensam Stromberg 175CD, och det räcker inte så långt. Härnäst ska pjäsen testas med dubbla 45'or och extraktorrör. Jag tror snurran innehåller delar som var dyra back in the days. Flåset genom en skorsten av märke "Simons" gör att färden hem var en genuint nostalgisk upplevelse rent ljudmässigt.

Annas entusiasm inför ovanstående vagn var väl dock begränsad kan man väl säga. Det är ett under att hon stått ut med dylikt sedan vi hittade varandra under sent nittonhundratal...

Den är faktisk så ful att om jag visar hela på en gång så spricker din monitor.
Är det en fridlyst lav som växer så frodigt på Svea Rikes Rallyhistoria här?

Så här bygger man en rallybil av en äkta Sport om man bor i Västerås på åttiotalet.

Halva elsystemet sitter på ett festligt sätt utanpå instrumentbrädan, eftersom kartläsaren ändå inte har annat för sig än att byta proppar till ciggtändaren. Tydligen.

Helgen i övrigt företogs i sällskap av svärfar med sambo på fjällvandring. Vilket lyckligtvis var trevligare än bilden antyder.

Vitt och brett skryt

2010-08-23T15:26:00.006+02:00

Det händer att jag hamnar i någons garage, längst in, där bardelen alltid är.
I handen hamnar ett glas, kopp, navkapsel eller annan form av bägare och historierna blir yvigare och allt mera dramatiska. Då, där i hettan, när jag verkligen vill impa på andra motorintresserade, brukar jag släppa "Mitt Ess". Tänk er att jag låter tipsy:

- Jaaag haaar en sidventilare från Milwaukee schom jag schör ibland. Mitt i vintern! Iiinte nog med det, jag har en JAP med kharr...karrdandriffft ockschå! Den schöör jag på schommaren!

Briggs & Stratton gjorde länge sidventilare. Företaget finns i Milwaukee, Oregon.

Garden Master. Ett trädgårdsverktyg med motor från J.A.P. Fanns olika verktyg att sätta på kardanen, bl.a. en jordfräs. Här gräsklipparversionen.
För er som undrar hur en så märklig design kan komma från ritbordet ända ut på marknaden; den är påhittad av engelsmän. Det förklarar allt.

För er som inte tröttnat på skramlet så finns det en bättre version av filmen på Youtube.

Trimma Saab/Ford V4

2010-08-16T17:12:00.009+02:00

Länge sedan senaste inlägg om Annas V4, men det står inte helt stilla.

Motorn demonterades för några år sedan på grund av cylinderbortfall på tomgång. Den gick på tre burkar, helt enkelt. Det kunde härledas till otäta ventiler. En kamrat gjorde i ordning topparna:
-Ska jag öppna upp siamesportarna (avgasöppningen) något? Det ger bättre flås.
-Ja tack!

När den ändå skulle isär så tog jag ur blocket och bytte balansaxellagren. Det var dags, kunde man höra. Det lät inte som något haveri, men jodå, en del av lagret låg i tråget...

Efter en tid köpte Anna en modern bil. Eftersom det inte var bråttom att få ut den lilla Saaben på vägen igen började jag ragga trimdelar!

Synd att sätta samman de lätt portade topparna utan att ge motorn en trevligare kamaxel. Ny kam betyder nya lyftare, men lättade lyftare från Crane Cams kostade lika mycket som gamla Saabdelar i kartong. Varför inte? Jag formade orden väl när jag lade upp idén för ägarinnan, som ju skulle betala kalaset. Hon var inte svårövertalad. Trimgrejor för standardpriser, ja gärna!

Gamla toppackningarna togs bort med morakniv. Rätt eller fel? Jag var i varje fall jättenoga att inte orsaka repor mellan några kanaler och cylindrar.

Receptet lyder:
Nya balansaxellager.
(Inte svåra att byta, men motorn måste ur.)
Trimkam 7,2 från Saabklubben
Lättare lyftare från Crane Cams.
(Trim till Ford Mustang 289/302 V8)
Portade utblås på renoverade toppar.
Lägre toppackningar ger högre kompression.
http://www.classicsaabracing.com/
2" handgjort avgassystem med simonsdämpare.
Ny vattenpump, packningar och packboxar.
Ny koppling, tryckplatta och urtrampningslager.

Härnäst ska topparna dras till korrekt moment, svänghjulet likaså. Sedan ska ny koppling centreras och nytt urtrampningslager monteras. Efter det kör jag upp oljetryck med borrmaskinen innan fördelaren monteras. Allt för att ge de nya lagren en god start i livet...

Nästa inlägg om motorn finns här

Jockes Psykel

2010-07-30T23:17:00.004+02:00

Min kamrat Jocke i U.K. är en listig rackare. När han får en idé så går han ut till garaget.
Där är alla verktygen i ordning så han kan bygga det han drömmer om. Jag stack över och fick dra några streck på hojen som blev till där ute.

Notera att baknavet är ekrat ut till fälgbanan från en bil, och att det krävs en transaxel (som innehåller ett gäng växlar och en skivbroms) för att leda kraften ut till det breda bakhjulets kuggkrans. Klurigt och väl utfört.

Sätt en pensel emot ett rör och kolla hur skojigt stråna beter sig. Som vatten på en gås. Tur det blev hyfsat på bild...

2010-07-21T14:02:00.004+02:00

Först gjorde jag en motortvätt. Det har jag aldrig tidigare gjort på de fem år jag ägt den här bilen. Det kom fram en motor under lagret av gammalt gegg. Den såg nästan lite snygg ut. Som en baby Ford vee åtta. Jag fick en faderlig lust att snygga till den. Av med kastrullen på toppen och sedan ventilkåporna.

Skavde av färg och ytrost med en roterande scotch på pelarborrmaskinen. Tog nog faktiskt ett par timmar.

Efter ett tunt lager etsande grund (Det gjorde nog inte fabriken) så lades tvåkomponents svart. Blev extra fjollblankt. Ser helt galet ut, men blev bättre efter hantering och montering.

Välfjäskad vardagskrigare med nyjusterade ventiler, ny bränsleslang med tillhörande filter och ny olja och oljefilter.

Landssorg

2010-07-21T13:19:00.001+02:00

R.I.P Watson

Okej, så allt han gjorde var inte genialt, men det är väl värre att gå obemärkt genom livet.

Dodge Gasser A/FX

2010-07-16T23:32:00.003+02:00

Brum

Pinstriping norrut

2010-07-08T11:23:00.003+02:00

Sommarjobb. Tänk så många nya vänner man får om man vågar sig ut från hemmakontoret ibland. Med ett visst mått av torgskräck överväldigas jag av hur trevliga mina landsmän faktiskt är.

Efter en ojämn kamp med backspegel, ratt och solskydd, har några ränder lagts på instrumentbrädan på en Impala -60. Hoppas kunna ta bättre bilder senare i sommar. Datumet kanske bör läsas med en nypa salt i ögonen.

Toner i fast form väver ihop högtalargallret med resten av baksätet.

Bakluckan på Pontiac -66 blir glad av några väl valda streck med attityd. Färgen kommunicerar med inredningen i kombination med tonade rutor. Ser grönt ut.

Nosen visar riktningen.

Nästa på tur är en gasserstukad Mopar som önskar sig sextiotalistisk lettering.

Panikcensurera!

2010-06-30T15:50:00.005+02:00

Sedan en tid tillbaka har vi haft bristfällig förmåga att dra till oss ledare som håller med i påståendet om att de finns till för vår skull. De är ofta folk med stort ego som vill upp på grund av egen vinning.

Kriterier som lett till en fet karriär har länge varit följande:
1. Rätt vänner. Smörj rundligt och gift dig till kontakter.
2. Ha hybris, var vältalig och bred på. Se rik ut.
3. Sikta högt och misskreditera de som vet sanningen om dig.

Detta håller inte längre, och ett skifte äger rum just nu.
Lögnaktiga och maktgalna ledare faller som furor numera. Sanningen hittar fram, tack vare mobilkameror, ljudinspelningar, vakna människor samt möjligheten till infospridning via nätet.
Vilket för oss fram till del 2:

De vill ta ifrån oss möjligheten att få tala fritt via nätet. Nätet sprider SNUSK, otillbörliga bilder, recept på bomber gjorda av hushållsavfall samt sanningen om våra folkvalda. Ungefär som posten alltså, men snabbare. Därför måste det under krampaktig kontroll av dem som förstår bättre än oss. Ta en stund och kolla på dessa små länkar. Detta är vad nätet egentligen finns till för. Spridning av den andra åsikten. Utan nätet ser vi en regisserad bild av verkligheten. Se, begrunda kritiskt, och ta till dig det du känner du personligen kan tro på:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rupert_Murdoch

http://www.youtube.com/watch?v=MG--42sjAvA&feature=player_embedded

Den här är fin, den säger allt om motivet om man begrundar de ekonomiska intressen personens familj representerar:
http://www.youtube.com/watch?v=i8PCmLPPVnA&feature=related

http://henrikalexandersson.blogspot.com/2010/06/eu-och-nu-asiktsregistrering.html

Jag var inte den första med websida, men tog del av den första vågen av internetkommunikatörer i Sverige. Det var ganska tomt där ute då. Redan från början kände jag att detta var ett verktyg för att dela upplevelser globalt, och insåg att där fanns ett enormt värde. Obeskrivbart stort. Tänk att kunna ta del av andras erfarenheter, t.ex. folk boende i diktaturer. Senare skulle vi ju se att exempelvis Kina och andra diktaturer började filtrera sin tillgång till internet kraftigt och fortfarande gör det.

Tillgången till bred kunskap
Utan fri kommunikation kan vi inte avgöra om en framtida ledare är korrumperad eller sund. Till det behöver vi ta del av andras erfarenheter på gräsrotsnivå, inte bara äta de nyheter som presenteras genom den makthungrigas nätverk. Tänk Berlusconi och Murdoch. De finns de som påstår att liknande mediastyrning finns även här i landet, men jag betecknar det som osanning tills jag hittat något trovärdigt om det.

Därför är den frihet jag just nu använder mig av, friheten att kommunicera denna tanke via nätet, det viktigaste fundament vi har i all form av demokrati och sunt samhälle. Kämpa för den. Svenska staten har genom att vattna vår rädsla givit sig rätten att läsa och utvärdera allt vi skriver om idag. Detta är ett verktyg som kommande regeringar kan missbruka.

Vi har länge levt i fred i Sverige och har inte behövt tänka i dessa banor på lång tid. Mitt syfte är heller inte att bidra till den våg av eländesnyheter som lamslår folk i vårt land varje dag genom nyheterna och som skapar ångest och en känsla av maktlöshet. Så luta dig tillbaka och njut av vår svenska sommar. Det är vi värda. Håll sedan ett halvt öga på dessa frågor, och känn efter vad som är viktigt för just dig så att du kan agera efter eget huvud. Så länge nätet finns så hörs även jag och du.
Vänliga hälsningar. Din Pinstriper.

SMEG 2

2010-06-10T18:03:00.006+02:00

Snöblind

Vitt är inne idag på BlogFinken. Kylskåpets luckor fick andra lagret Ford Ermine White idag. De ligger nu på härdning. Kanske jag kan polera dem imorgon så att kylskåpet kan sitta ihop och fungera i helgen.

"Ermine" är förresten Engelska och betyder Hermelin. Ermine White antyder alltså Hermelinens vinterskrud. Vilket i sin tur förklarar varför det satt några pilska gnagare och spanade på mig med hungrig blick medan jag lackade.
Några meter bakom dem satt i sin tur två hungriga katter.
Naturens vackra symbios.

Om vi backar något så såg de ut på detta sätt innan lacken. Första lagret vit färg mattades ned med grid:600 för att ge fäste till nästa lager.

Skåpsidorna: Efter en förmiddags arbete är ytan ungefär lika blank men något planare. Det var det värt.

Polerade kylskåpets sidor idag. Satte upp kameran på intervalltimer så den tog en bild varje minut.

Mental Mellanakt

2010-06-05T14:30:00.006+02:00

Ni kommer inte att tro mig; Jag var på väg hem efter ett extrastellärt fredsuppdrag i lastskeppet när det hände. Kom runt en av Jupiters små månar och hade raka vägen hem och initierade därför Warp Speed. Alltid skönt när man kan trycka på lite.

Kontrollerna varnade och jag hann precis få upp min energy shield innan vi slog in i asteriodbältet som inte borde vara där. Smattrade hårt mot skyddspanelerna men allt klarade sig utan skador. Blev bara en del städning att göra efteråt.
True story.

Mellan Avesta och Hedemora körde jag in i en myggsvärm större än jag någonsin varit med om. På mindre än 100m sattes framrutan i princip igen. Bara myggor som synes!
Så gott som alla insekter på bilderna är alltså från detta enda tillfälle! Så nu ska jag enligt Karmalagen återfödas som mygga tvåtusen gånger innan jag får klättra uppför näringskedjan igen. *Suck!*
Ni må tro det pingade friskt i backspegeln när jag befann mig i svärmen. Sånt missar moderna människor som sitter i sina tysta, sönderförnuftiga transportkapslar med rutorna uppe och AC'n på. Älskar min gubbtöntiga bruksklassiker.

A-Ford

2010-06-05T13:57:00.005+02:00

Efter fullgjort uppdrag för den generöse Fabrikant P. Björk i Avesta gick färden till brorsans place i Tällberg för att låtsas vara social och få lite mera gratis krubb.

Väl på plats fick jag den bästa present en vuxen kan få; en sjuåring visade mig sin hemliga plats i skogen! Få vuxna känner till den. Ni skulle kunna kittla mig till döds, jag skulle inte yppa ett ord om var den finns.

Efter att ha fått varmköra A-Forden, en 30:a Coupé, runt Tällberg, såg jag på när brorsan justerade dess nyservade förgasare. Märk väl att jag tidigare på dagen fått köra Björkens 35:a. Två trettiotalare på en och samma dag. Det artar sig.

Här har brorsan just kopplat laptopen till Fordens huvuddators analysenhet, som i sin tur kopplar upp sig automatiskt mot huvuddatorn i Detroit för avläsning och bearbetning av motordata, samt jämför med statistik och lagrad historik sedan förra avläsning.

Förlåt, mitt fel, det var bara en skruvmejsel.

Wellsprings projektavslut

2010-06-05T11:28:00.004+02:00

Vad kan vara bättre på en Fredag än en utflykt i Pinstripingens tecken. Kvällen innan bytte jag fördelare på Saaben utan att ha några större förväntningar. Resultatet överraskade, den går som en dröm. Lättad tog jag den till Avesta för att testa ut den lite på en lång tur. Inga vitala delar föll av!

Färdigställningen av Wellspringspickupen gick väldigt bra och jag fick en oväntat bonus av typen "hälsokost på flaska" - mycket lämpligt på en Fredag. Killen vet hur man skapar service. Tycker jag alla kunder borde göra, ähum.
Klicka för att se bilderna större.

En grön färg med ålderdomlig känsla blandades till och så målades "custom garage". Fick sedan samma krackeleringseffekt som resten.

"Om man kliar den precis här så börjar den spinna"

Lite katolsk kurbits toppar projektet.

Wellsprings pickupen

2010-06-02T08:58:00.004+02:00

Jag var resande Pinhead igår och var till Avesta för ett jobb på en 1935 Ford pickup. En underbar bil byggd av MoonHåkan. Kul att få hjälpa nya ägaren sätta sin prägel på bilen. Tack Patrik!

Vi började med att ta fram en logotype som vi gillade, och som utstrålar en tidsålder som passar med bilens byggstil. När han godkänt den så gjorde jag ett praktiskt test på en gammal bildörr jag hade hemma. Mest för min egen skull. Sedan tog jag Gurkan-Saaben till Avesta för en hantverks-session. Motivet på bägge dörrarna tog tio timmar och då blev vi inte helt klara denna gång!

Patrik verkar lugn trots att en för honom nästan okänd person börjat gå lös på hans bil med en kladdig minikvast av ekorrhår.

Om man är från Brunnbäck så fattar man. Den vita skyltfärgen är färgad med lite blyrik 1-shot som pappa köpte i staterna -75. Vintage!
Det ska komma till lite text i "vimplarna" i logons underdel.

Ägaren till skönaste arbetsfordonet.

Motivet målas upp gradvis och patineras när de respektive delarna torkat till en viss grad. Tanken är att motivet ska se ut att ha suttit på bilen lääänge. Till den här bilen utarbetades en typ av krackelering som funkade bättre än någon vågat hoppas. Ägaren verkade mycket nöjd och hela jobbet kändes som en trevlig upplevelse och utflykt.

Kreativ transport

2010-04-30T09:53:00.005+02:00

Från artcar.blogspot.com
Det är alltid knepigt att få bilen till lackeraren när man tagit av axlarna. I Sverige kan momentet involvera följande:
1. Traktor med lastare (150:- rakt i fickan om du bor på landet)
2. X-antal spännband, lyftremmar och sedan de attiraljer som du glömt och som måste köpas i sista minuten. (180:- + bensin)
3. Bärgningsbil alt. trailer och snubben med BE-körkort. (1500:- för han vill ta det vitt, och du som trodde ni var vänner!)
4. Minst sex telefonsamtal för att få alla att göra rätt sak vid rätt tidpunkt. (7,50:- + utebliven arbetstid 1500:- alt. sur chef.)
5. Minst en av er kommer att bli sur innan det är klart. Du, traktorföraren, bärgaren eller lackeraren. Köp en extra påse bullar. (18,50:-)

Summa: minst 1848,50:-

Denna snubbe ropade förmodligen bara på sina bröder och kusiner och använde sedan sin cykel som redan skjutit lagret i bakhjulet att döma av den extra cambern.
Sen säger folk att det är svårt att få något gjort i medelhavsländer. Snack. Se så handlingskraftig han är den unge mannen. Beundransvärt.

Alla minns vi första gången vi såg elektriska åsnor.

Till sist skickar vi en empatisk tanke till motorn i detta reverserade terrängfordon.

SMEG 1

2010-04-29T13:10:00.006+02:00

Få saker är väl roligare än att gå lös på riktigt dyra konsumtionsvaror med vinkelkap och svets.

Bakåtsträvan när det är som dyrast

Om man gillar femtiotalets former så är det risk att man även gillar de moderna kylskåpen från italienska SMEG. Prislappen brukar dock hålla allmogen tillbaka, och så var det även för oss. För att vara riktigt ärlig så har jag aldrig köpt en bil för lika mycket pengar som dessa skåp kostar nya. Hmm... det där lät inte så bra.

Emellertid var det en arbetskompis till Anna som nyss köpt hus där befintligt, nästan-nya-SMEG inte riktigt passade in efter de nya ägarnas smak. Så vi fick det till halva priset och spontana som vi är så slog vi till. Ett riktigt SMEG. Vi liksom. Som kapitalistsvin! Häftigt. Hämtades med gammelsaaben, se tidigare inlägg.

Problemet med spontanitet är att vi tokblundade för det faktum att dörrarna var vänsterhängda och inte högerhängda som vi egentligen behövde.
"Det ordnar sig".
Ett samtal till svenska generalagenten gav det näst bästa svar jag kunde få: "Det gåååår inte!" Jag älskar när de säker så. Inget ger mig mera kraft.
Så till verket!

Detta är fästet till den övre dörren. (frysdelen) Vi skruvar loss det och finner till skaparglad förskräckelse att andra sidan saknar förjupningen i plasten. Vi kompenserar detta genom att ta av en liten bit extra på fästet innan svetsning. Jag väljer en lite tjockare kapskiva så löser det sig på ett enda moment. Det ser lite mera "fabrikstillverkat" ut med fördjupningen, men en kontroll av plasten visar att godset inte är tjockt nog för att göra en fördjupning. Vi får skruva in det och vara nöjda ändå.

Snabblim från ESAB

Två fästen klara och synliga svetsar slipade.

Ingen gubbe från NASA behöver berätta för oss vad vi behöver göra här. Andra sidan har redan en försänkning så det är bara att migrera över fästet, spegelvända det och byta sida på den lilla plastbussningen och le vackert.

Härnäst ska vi spackla igen hålen efter handtagen på högersidan och flytta dem till den vänstra. Såvida inte vi utelämnar dem i gammal god customanda. Handtagen på dessa är bara en stilistisk gimmick. Snygga, men en renare stil tycker jag passar vårt blivande kök bättre.

"Det går inte" ...nänä visst.

Jag längtar efter att få lägga ett lager gräddvitt över hela skåpet. Tror det blir jättefint.

...

Monarscooter

2010-04-14T15:28:00.004+02:00

Det damp ned ett mail med en duns, vilket brukar betyda att den flinka elektriska brevbäraren har haft flera kilo bytes att bära på. Mycket riktigt hittades ett fotografi i botten på hårddisken. Håll till godo.
...och ja, innan någon frågar, de stadiga stödhjulen finns där av en anledning. Mopeden är utrustad med åtskilligt mera än Hobbex' "gashandtag för riviga starter".
Pinstripingen som finns på karossen visas här!

Något förbryllade konstaterar vi att vårens färger går i
koppar metallic med hål och krumelurer.

Mitch Kim Pinstriping

2010-04-06T09:54:00.003+02:00

En del stämplar in med tråkad min medan någon annan hade en bättre yrkesvägledare.

Detta är Pinstripern Mitch Kim i sin inte fullt så gråa vardag.

Målat krom

2010-03-30T10:15:00.004+02:00

Ny bild inlagd på Pinheadlounge.
Ersättning av förlorat krom på Crescent bakskärm. Dessa emblem börjar bli sällsynta och dyra. Att måla dem kan vara en kul lösning. Denna ska dock tas ned i lystern för att passa resten. Står ut för mycket just nu.
En liten "time-lapse"-film finns inne på pinstriping.se nu också!

Rover i depå

2010-03-24T10:20:00.003+01:00

Min sambo kom med bekymrad min och berättade att hennes vindrutespolning blivit sämre, och att spolarvätskan verkar försvinna så snabbt numera. En kvick titt avslöjade att de nittiogradersböjar av äkta plast som sitter ihop med spolarmunstyckena frusit sönder.

Som den handlingskraftiga individ hon är, gick hon resolut in på Mekonomen för att hämta ett par nya. Men tji fick hon, för det finns en hel låda med olika modeller av nittiogradersböjar till olika bilmärken, men ingen skulle visst passa till en Rover 420 -99, fick hon veta.

Hmm, jag kikade på problemet, ryckte sedan bort de defekta böjarna och klämde fast gummislangarna direkt på spolarmunstyckena.

Tidsåtgång. 1 min.
Kostnad 0:-

Moderna bilar är bara tillkrånglat trams, reservdelsbutikens personal är okunniga datafjollor, och deras ask med nittiogradersböjar i plast kan de skjuta ut i yttre rymden vad mig anbelangar. Hrrmphhf! Vi lever i en apvärld där fabriker utomlands pumpar ut små värdelösa pinaler av plast som inte behövs.
Jag drömmer om en öppen A-Ford med stora lyktor och chev 327 med manuell.

Senapen

2010-03-10T18:18:00.003+01:00

Helt utanför ämnet.
Ni vet hur svårt det kan vara att få ut det sista ur senapsflaskan?
Man skakar den frenetiskt i hopp om att få ut lite till så man ska klara sig tills man varit till affären.

En bra sak om detta och en mindre bra:
Den mindre bra: I Måndags när Anna kom hem så hittade hon senap i nacken på mig.
En bra sak: Nu vet jag vart den tog vägen.

Meccano!

2010-02-21T17:53:00.003+01:00

Bäst att erkänna direkt; det bor en liten meccanopojke i mig.
...och han har surfat på blocket igen.
När jag då hittar ett "Shaved door handle system" av Heavy Duty-typ för vad det kostar i USA så slår jag till innan plånboken hinner tänka efter. Öppnade det nyss. Solenoiderna väger som den fullstora startmotorvarianten och kan säkerligen öppna trettio-fyrtiotalsdörrar utan problem. Det måste man ge jänkarna; när de gör något så är det REJÄLT!
Testade den ena solenoiden direkt på ett bilbatteri. KA-BAMM!Smackade till, hårt som attan.

Detta är samma kit som säljs bland annat av Mooneyes utanför Avesta och innehåller en liten central som kan hålla koll på ett flertal funktioner och har dessutom två fjärrkontroller så man kan öppna sina handtagslösa dörrar en bit ifrån bilen.
Lajbans.
Vad jag ska ha det till? Vet inte ännu. Amazonen eller PV-monstret...

Det damp ned ett spännande paket här på kontoret. Snygg förpackning.

Massa skojsiga prylar. Kliar i fingrarna. Dessa kan man få att styra andra saker också: elöppnade bakluckor, Air Ride kit, elhissar, elantenner, positionsljus, blinkers, larm, you name it.

Lilla Lastbilen

2010-02-10T10:53:00.003+01:00

Är det någon som egentligen vet hur mycket man kan få in i en Saab V4 kombi?
Ut med passagerarstolen bara så är det fritt fram.

...och ja, kylskåpet ska lackeras om av uppenbara orsaker...

Freak Friday!

2010-02-05T13:53:00.004+01:00

Dags igen för brorsans Fredagsmail:

Hej på er!

Jag har haft fullt upp denna vecka. Massor att göra på jobbet och för övrigt har veckan spenderats med en snöskyffel i nävarna känns det som.
--Så i dag blir det bara en liten uppföljning på serien små bilar med stora motorer. Hur stor motor kan man egentligen få in i en BMW Isetta? Eller i en Messerschmit?
Större än man kan tro verkar det. Och fler.

Trevlig helg och ha det så roligt i snön.
/cecce

Välartade Valiant vandrar vidare

2010-01-27T10:08:00.005+01:00

Ni vet hur det känns när man vill göra en massa saker men inte har tid? Jo, jag förstod nästan det.

Jag ville få in vardagsbilen, den gamla gröna långnosSaaben, i värmen igen, slippa skrapa rutor och tramsa med motorvärmarsladdar, samt frigöra lite kapital till husrenoveringen. Det var bara en sak som gnagde lite. Vem ska ta över Valianten? Trist om den skulle gå under på raggen så här i elfte timmen. När såg du en skaplig Valiant sist?

En annons i tidningen Klassiker gav...ingenting. Fel forum för små amerikaner. Lättad tänkte jag på den kommande sommaren i nyfixad Valiant. Småturer till badplatsen och butiken. Bilträffar och igenkännande leenden.

Sedan blev det kallt och kallare ändå och Saaben som stod ute frös nästan i bitar. Motorvärmaren gav plötsligt upp och jag fick kabla igång bilstackaren i minus 25. Det var inte populärt. Den blängde på mig med gamla Lukaslyktor med buktat glas.

Efter moget övervägande åkte Valle ut på blocket och nu hände det saker; jag kunde ha bytt mot en bostadsinredd Citroen (Öhh wow?), en Saab 900 i gott skick (*tappar andan av åtrå?*) eller en taksänkt Amazon i kupéutförande (Såg faktiskt välbyggd ut). Sen kom det snabbt flera hyfsat substansiella bud och några samtal. Ett av dem kom från Rättvik och här fanns en som visste hur man gör. Man slänger sig i bilen och kollar genast. Tar med sig handpenningen och viftar med sedlarna framför säljaren.

I kombination av att det var en trevlig typ och därtill mycket kunnig så gjorde jag det enda rätta. Med Valianten nu i goda händer greppade jag sedelbunten och siktade mot banken.

Bakom hörnet väntar nya spännande upplevelser.

VW-split som sidovagn

2010-01-21T20:14:00.003+01:00

Hittad på:
http://www.flickr.com/photos/babyskinz/875756800/

Fredagsbilen 11 Dec

2009-12-11T17:49:00.003+01:00

Brorsan kör sitt mail "Fredagsbilen" för en utvald skara. Härmed återges dagens:

Sportbilar är något som saknas idag. De flesta sportbilar är mer som gamla tiders GranTurismo-vagnar. Inget fel i att åka GT, men det är ju inte lika sportigt.

Jag hade nöjet att köra en sådan här i somras. Med tak. Öppningen som man ska tråckla sig in igenom är nästan löjligt liten. När man väl har kommit in så är bilen rymlig som en livmoder. Man omsluts på alla sidor. Av plåt, läder och bakelit.

När man står vid trafikljus så har man ögonen i höjd med knävecken på de som står på trottoaren bredvid. Då ska man inte snacka om de andra trafikanterna. Visste ni att Toyota Yaris är en jättestor bil?
För att inte tala om Vovlo V40.

Med en rebellisk känsla kastade jag bilen ut bland jättarna på motorvägen och drog ur den på växlarna (trimmad – ca. 1150cc). I med fyrans växel och vi når strax överljudsfart. Den upplevda hastigheten är minst 250 km/t. Ändå kör vi knappt fortare än övrig trafik. Grå människor tittar uttråkat ner från sina transportkapslar medan jag skrattar högt och ropar till ägaren (Som sitter 2 centimeter ifrån mig) att "Det här är så kul att det omöjligt kan vara lagligt". Sen ler vi lika fånigt som bilen själv gör.

När man läser moderna motortidningar så skrivs det ibland om "direktstyrd" eller "kommunikativ" ditt eller datt. De orden passar inte på en Austin Healey Sprite. Intuitiv är bättre. Man tänker att man ska svänga och vips så åker man åt ett annat håll. Då är det bra att den är så liten att man inte kan halka omkring inuti den.
Ha det bra och hitta på något skoj i helgen!

/Chrestian

Gummilistkrom för bövelen

2009-12-05T19:35:00.005+01:00

Det är Lördag och du har känslan i kroppen. Det är dags för en liten shakedown med dina närmaste vänner. Plåtpolarna.

Välartade Valiant behöver en kärleksfull hand. Någon tidigare ägare har haft ur fram- och bakrutan, förmodligen i samband med omlack, men saknat den kromlist som ska sitta inpressad i gummilisten. Den är inte bara snygg, den har även som uppgift att pressa ut gummilistens kanter så de tätar.

Vi börjar med att skrapa bort smuts ur gummilisternas veck med något verktyg som inte repar. Nylonplast eller trä. Jag gjorde ett verktyg av en isskrapa av nylon. Stoppade också in en kupévärmare i bilen. När den värmer upp rutorna blir gummit märkbart medgörligare.

Sikarudetæt og en bajer, så har du det hele for pokker, mann!

Min glasmästare ordinerar SikaRudetæt för att täta gummilisterna. Silikon är NO-NO. Den smeten håller vatten i sig, och är även lite frätande. Det gör att rosten verkligen får grepp om plåten. Sikarudetæt är vad som gäller alltså. Aldrig silikon. Lyssnar ni tjejer?

Tätningsmedlet pumpas in mellan gummilist och kaross. Där fyller det ut och håller tätt när kromlisten, eller spränglisten som den kallas, pressar isär gummilisten. Även gränsen glas-gummi får lite smet.
Detta är ett riktigt skitgöra. Det blir grisigt, det går inte att komma ifrån. Ser ut som ett barnkalas.

Nu får gummilistens fals några droppar såpa och vatten. Överflödigt tätningsmedel har börjat titta fram. Värre ska det bli.

Specialverktyget görs nu lite tunnare och får en ny tjänst som gummikantspetare.

Bit för bit lotsas kromlisten in i fållan. Man behöver klämma till den lite ibland för att gummit ska sluta sig över den. Ibland gick det helt fint för att i nästa stund vara en kamp för varje centimeter. Då kan det vara bra att vara certifierad i 3V-metoden;
Vilja
Våld
Vaselin

Belöningen finns runt hörnet.

Spränglisten tycks funka för nu bubblar det ut tätningsmedel. Ett gott tecken!

Verktyget tar nu stolt på sig sin tredje uppgift som skrapa. Sen har vi en del skojig städning att utföra. Tusen svarta, kladdiga fingeravtryck från tätningsmassan överallt!

Överbliven tätningsmassa tas bort med t-sprit, eller som i detta fall rapsolja.
Resultatet känns faktiskt häpnadsväckande tydligt. Bilens uttryck har flyttats upp från halvrisig till riktigt lovande.

Smaskens! En glad Mopar.
Kromlisterna har jag hittat för runt 1200:- i specialiserade butiker, men räkningen slutade för min del på 265:- Jag köpte mina åtta meter (!) av Barbro på Örebro Agentur. Stort tack!
/ Cheerio!

Wadells Monarscooter2

2009-11-24T14:57:00.003+01:00

Som den såg ut när den senast satt ihop.
Du kan klicka på bilden.

Wadells Monarscooter

2009-11-23T11:28:00.004+01:00

Har äntligen återfått nog med ro i kroppen för att ta hand om inkomna penseljobb. Tog en Ouzo och gick igång med Wadells race-Monarscooter.

El Wadello är Hotrodder i själ och hjärta och inte så blyg. I sena kvällstimman har jag kommit igång och lägger dramatiska latinomönster efter hela sidorna. Racemopeden är duktigt sänkt och kommer att lira fint med den här stilen. Karossen är lackad i kopparmetallic vilket får ränderna att försvinna i vissa ljus, medan de i skuggan framstår som ljusare än karossen, för att därefter bli mörka när karossen glimmar till i ljuset. Skön effekt.

Ränderna är blandade av One Shot's Copper metallic med lite Signpainters White för att ta ned den lite. Med så vilda mönster så håller jag kulören lite lugnare för att kompensera. Hoppas kunden gillar detta, stilen är vild och kräver rätt ägare.

När denna är klar är det nytt rekord för hur många linjer jag lagt på ett och samma fordon. Och detta är en liten moped bara!

Börjar likna något

Monarscooter-terapi

2009-11-23T11:18:00.005+01:00

Terapijobb

Min egen Monarscooter stod och såg anskrämlig ut i sin penslade prakt mitt i garaget. Gnuggade bort lite färg och hängde tillbaka mätare och lyktsarg. Ser genast ut som att den är på väg någonstans. Som en protest mot nedgången. Använde en trissa som är av modellen "scotch" -men mildare. Smal och rödbrun, Inte lika hård som den svarta. Avverkar bara färgen och är mjuk mot plåten.

Lycklig Färd med Ford

2009-11-23T11:02:00.003+01:00

En ny ägare kan nu komma lite närmare nirvana
genom framförandet av Korallröd tysk kvalitetsprodukt med helsoffa
och trepet på rattstången

Enligt devisen "En in, en ut" var jag tvungen att släppa taget om något för att kunna härbärgera Välartade Valiant. Turen kom då, något förvånande till Taunusen. Jag köpte den när jag var sjutton och har således haft den i tjugo år! Bilen som jag hade stora planer för, kom så småningom i skymundan bakom andra inkommande projekt. Och andra. Och andra.
Lusten hade tappats.

Slutligen kändes den som en belastning. Det kan vara hårt att ge upp en dröm, speciellt när den är ganska lätt att förverkliga. Jag hade samlat en hel del delar till den, och bilen har i skrivande stund bara avverkat 6000mil sedan försäljningen 1961, en mil härifrån. Bland den första sändningen av den då högmoderna nya Taunusmodellen som skeppades till Sverige hade den vita framblinkers och mera påkostad inredning än de senare.

Den har aldrig burit radialer. Det mesta av sin körtid har avverkats i vänstertrafik. Det får en att känna historiens vingar. En hel lunta besiktningspapper följde med. Jag önskar den många trevliga utflyktsmil.

Valiant V100-65

2009-11-18T20:41:00.009+01:00

Vi Välkomnar Välartade Valiant!
Man ska aldrig någonsin hänga på Blocket när man redan har fullt upp.

Bilen fixades tydligen upp och lackades för mindre än tio år sedan men har haft några tuffa år. Fullständig rengöring såväl utvändigt som invändigt är redan igång. Rundsmörjning, glödlampspyssel, diverse justeringar, bilfiltar och diskret Pinstriping står på "att göra" listan.
Njuter redan av ljudet av sexan. Mysigt.
Mycket mysigt.

Första uppgiften blir att byta en trött strålkastare. Av erfarenhet vet vi att Biltema har en rund 7"-are som passar. Efter inköp upptäcker vi att denna gamla favorit nu har blivit en kinakopia, och att, gud bevare oss, sju tum är sju tum plus lite extra för Mao i den stora diktaturen. De passar inte. Går inte att få dit. Sablar.

Några svordomar senare hittar vi en annan lösning. Strålkastarens glas är ovanligt välbehållet. En fin reflektor hittas i ett hörn av verkstan. Visst kan man para ihop dem?

Öppnas varsamt med skräckinjagande verktyg. Smartare att snitta upp kanten med vinkelkapen, men denna reflektor ger sig genast när den ser tången och mina galet uppspärrade ögon!

Se där ja! Så snäll man blev. Fram med limmet. Jag kör med byggmaterial; vit akryl. För färgens skull. Det var fullständigt tillfälligt att den stod närmast. Lovar.
Låtom de förutbestämda tu mötas i en evig omfamning

Resultatet blev en välfungerande lykta med genuint utseende. Hela processen tog omkring fyrtio minuter och det känns för en gångs skull välinvesterat. Kände mig nöjd när den tredje dagen som Plymouth-ägare slutade.

Moped? Moped!

2009-11-04T18:29:00.006+01:00

Det är lätt att vara tuff.
Efter att ha gått och småfnissat åt tuffa bilsnubbar som då medelålderns första tecken ger sig tillkänna börjar hänge sig åt mesiga mopedfebern trillar jag då alltså själv dit.

Det hela börjar med att Wadell, alias Blåfot, kommer släpandes på den hålborrade karossen till sin tävlings-Monarscooter (artikel kommer) och vill ha några krumelurer pinstripade på den.

Genast börjar Rösten. Ni vet...Rösten.
-Fanken, en såndär Monarscooter har jag ju stående någonstans på farsans gård. Den som aldrig startade när jag var i rätt ålder. De ser ju helsköna ut. Kanske dags att ta revansch!

Åren har gått obemärkta förbi -den är precis lika ful som när jag själv köpte den!

Den stod handmålad och skuren på en marknad någonstans. Prislappen var överkomlig även för en femton-sextonåring; sjuttiofem kronor. Motorn fanns några marknadsgubbar längre bort och betingade sina modiga 120:- Minns att han inte ville pruta för motorn var så himla bra. Den startade aldrig...

...men vilka vader jag fick av att försöka springa igång den dagligen i en vecka. En tonårings envishet.

Penslar kan bli till vapen i händerna på en del farbröder

...men under den penslade ytan hittar jag till stor lycka maroonröd flankerad av vaniljgult. Mums! Så underbart femtiotalistiskt.

Andra sidan har gått omkull vid någon tid och bättrats fläckvis så till den grad att jag beslutar mig för att ta bort färgen helt. Bromsolja kan vara lösningen om man vill spara originalfärgen längst in, men den här gången följer allt med. Plåtrent efter att bilden togs.

Gladmålning
Orsaken till att jag tror att den målats av en farbror är att en femtonåring skulle valt en poppigare färg än sunkröd och kommunalgrå.

Sicken resning

I det tjugotal år sedan dessa moppar varit ute i ljuset har Monarscooterns enda sällskap varit denna likaledes handpåstrukna Vicky MS50 anno ca 1955. Då Vicky ställdes undan på grund av ett kostsamt argument med lagens långa arm tänkte jag den var den enklaste att starta, men icke. Ringarna gillar inte dagens luft visar det sig. Däcket sprack, se bild. Vem ringer man för att reklamera?
Upprörande på min ära!

blogg 2 blogg business

2009-11-02T20:01:00.006+01:00

Som ett litet sidospår har jag nyligen ritat ihop några stämpelmotiv för oss bilälskare.

Firman som säljer dem heter Inkywings och har en egen blogg där talangfulla scrapbookare nu visar vad man kan göra med dem. 40'a Forden längst upp och några till nästan längst ned på följande sida:
http://inkywings.blogg.se/

Fick nyss hem några nya stämplar som fortfarande luktar varmt gummi. Smaskens. Som vanligt blir jag så entusiastisk så jag inte kan styra mig. Sprang genast runt och stämplade allt som stod stilla, inklusive bilplåt och Saabens sidorutor. Får se hur länge det sitter kvar.

Resultatet av mitt stämplande är klart nybörjaraktigt om man jämför med scrapbooktjejerna. Där ligger man i lä. Men jag har åtminstone ganska stylish kuvert att skicka räkningarna i.
Kunderna kommer att böna om flera räkningar nu.

Fredagsbilen 30/10

2009-10-30T13:41:00.003+01:00

Återger härmed brorsans "Fredagsbilen" för dagen 30/10 -09

Jag har fått ännu ett återfall på T-27or.
Denna är en av mina favoriter.

Då jag läste om den i en gammal HotRod -tidning från tiden innan min födelse (det är alltså JÄTTELÄNGE sedan) tycker jag mig minnas att den hade en Chrysler Hemi monterad bakom föraren. Snubben har alltså fötterna i höjd med framaxeln och en gjutjärnsklump bakom nacken. Motor och bakaxel är ihopskruvade med bara kopplingen emellan; ingen växellåda alltså; med resultatet att bilen inte har någon fjädring bak. De av oss som någon gång har åkt EPA-traktor vet hur detta påverkar väghållningen. Denna bil körde dessutom riktigt fort, på den tiden som man körde alla 402 metrarna med hjulspinn. –En hjälte helt enkelt.

Ha en trevlig helg!

/Chrestian

Motionera Amazonen

2009-10-12T22:08:00.004+02:00

Amazonen byggdes om på sent åttiotal. Det blev choppning och ombyggnation till tvådörrars med långa dörrarna.

I samband med att jag tog över bilen så kollade vi lite extra på den, byggaren och jag. Det visade sig att den är en av endast 144st Amazoner som såldes på hemmamarknaden 1966 som var både kombi och av Sportutförande. Så det var ju synd att den blev ombyggd. Å andra sidan hade den troligtvis blivit pressad om inte jag köpt den. Isärplockade Amazoner var värdelösa då. Den kördes hem i hällregn utan rutor, utan inredning, elsystemet var bara spaghetti och utan startnyckel. Jag minns att jag höll in ljustutan för att få någon belysning framåt, medan vattnet forsade från huven, över instrumentbrädan och ned i knäet på mig. Jag flinade som en tokig hela vägen hem.

Jag bodde hos föräldrarna. Pappa gick ett varv runt den. Mamma var inte imponerad.

Sportmotorn var sliten och drog olja. Fyrpetad låda och kombiutväxling gjorde att den varvade 3200rpm på landsvägen. Trots det drog den måttliga 0.84 l/mil när jag pendlade till konstplugg i Nyköping i den. En tur på fyra timmar i laglig fart. Nyköpingspolisen älskade bilen. Blev stoppad tolv gånger på två år. Rekord. Men aldrig en bot.

Det var då jag började rita små polissymboler på förardörren. Det blev en lång rad.

2,1 levnadsglada litrar som frustar via en Simonsburk som gett upp och skramlar. Inget ont om Simon, burken funkade bra i sjutton år.

Senare fick den en 2,1 liters B20 som fortfarande sitter i den. Den är portad, planad, välkammad och glad. Kopplad till en Overdrive. Den går friskt, men det är ingen extrem maskin. Byggd för att vara kul att köra utan att dra galet mycket soppa. Jag var så förnuftig när jag var nitton. Vad hände sen?

Jag har samlat på mig en del godsaker som ska vara i bilen. Planerar att göra den i original Lindblomsgrön med mossgrön originalinredning.

jr Huff 'stripin.

2009-10-12T07:40:00.004+02:00

jr Huff är på tok för ung för att vara så duktig på Pinstriping. Tror han är runt tjugo. Till råga på saken så är han verksam i USA och borde därför ha torskat fast i den här färgglada stilen som fortfarande lever här och var, ni vet Pinstriping med färger i tre glada pasteller så att allting ser ut som Florida på åttiotalet.

Men nej, Junior Huff slår till gång på gång med att göra områden med fantastiskt genomarbetade mönster, single line stripes, och single color. Samma linjebredd rakt igenom. Som fältlackeringar fast i mönster. Sjuttiotal och nutid i egen mix. Kontrasterat av vita orörda områden omkring, som andningshål för blicken. Han ror hem det. Snorvalp!
Jag älskar detta. Tycker det tillför något i en liten värld där många följer John, trots att Pinheads har rykta om sig att vara excentriska och fritänkande.

Bonneville salt flats

2009-09-12T18:16:00.004+02:00

Brorsan kör ett frekvent mail till en utvald skara. Det kallas "Fredagsbilen" och innehåller vad det låter som. Återger härmed Fredagsbilen 4 Sept 2009. Håll till godo:

Hej på er!
Idag visas en 27a T-Ford roadster som byggdes 1950 av Marvin Whiteman med hjälp av hans kompis Tom Beatty.
Marvin stoppade i en strokad Mercury sidventils v8 med Navarro toppar och tre förgasare. Fronten kom från en Kurtis Kraft Midget racer.

Detta var alltså innan Chevrolet kommit med sin smallblock v8. Det vassaste som fanns på gatorna var Oldsmobile Rocket 88 som hade en toppfart på nästan 160 km/t.
Hiskeligt snabbt.

Tom körde Marvins 27a på Bonneville, i 143,76 Miles per hour. 230 km/t.
Marvin var 16 år.

Ha en trevlig helg och kör riktigt fort!

Klicka på bilderna för förstoring

rädda huvudbromscylinder

2009-09-12T17:23:00.009+02:00

När jag tog över PV-karossen så hade den redan stått ute på ett fält och blivit...låt oss kalla det "lagrad". Om den vore ett rödvin skulle den kanske ha benämnts "vintage", "mature" eller "aged". På baksideetiketten skulle man kunnat läsa "Med fyllig smak av matjord och gammal socka".

Matjord var den full av, då löv redan blåst in i den öppna kupén i minst tio år. Sedan stod den i min ägo och mognade ytterligare. Inte på ekfat, men väl på släktens gamla odlingsåker. Mina förfäder må vända sig i gravarna. Jag drar mig till minnes att jag en dag tog bort den huvudbromscylinder som på peeveevis sitter under bilen. Lade sedan in den i bilen för att den skulle ligga torrare och helt enkelt inte trilla bort. Förra året hittade jag den begravd i den friska matjorden inuti bilen. Det var en gravrostig klump. Av ren nyfikenhet tog jag isär den. Kände mig som en utgrävare av en Faraohs pyramid.

Insidan såg bättre ut än man hade rätt att kräva, så en dag när blästern var framme så fick sig även cylindern en dusch av sahara. Nu såg allt mycket trevligare ut så numera har den fått såväl nytt bromsrör som etsande grundfärg och svart epoxiliknande färg.
Ja jag vet att jag gör allting bakfram, borde kanske se om den kan renoveras innan jag daltar med lack och finpyssel. Men faktum är att det blir mycket roligare att greja med den nu när den är uppsnyggad.

Volvo PV 544
Den svenskaste av alla svenska bilar? My Ass!

Men man får väl tacka Lockheed för flygplansbromsarna.

HORROR!

2009-09-07T13:06:00.002+02:00

Det låg ett avhugget marsvinshuvud på uppfarten idag.
Någon försöker säga oss något.

Fast det visade sig bara vara ett uttryck av Capris intresse för sorkdestruering. Capri är den randiga gårdskatten. Han är en rackare på sitt jobb. Samma gentleman kom hem med en huggorm, se inlägg från 2007.

Träådring av Woodman

2009-09-04T13:53:00.007+02:00

Mitt talangfulla genetiska ursprung har gjort träådring på aluminiumfälg. Kontrastlinjer av undertecknad. Se mera ådring på www.woodmanltd.com

Aktietrading!

2009-08-20T09:54:00.003+02:00

Det finns en vacker och subtil intelligens i marknadskrafterna.
Jag äger just nu bara två typer av aktier. Båda inhandlades för ungefär en vecka sedan.
Den ena har gått +207:-
Den andra har gått -207:-
Är inte det närmast utopisk harmoni?

Ang. planerad trängselskatt i GBG:

2009-08-19T09:28:00.003+02:00

Skön kommentar på D.I. idag:
skatt eller avgift? 2009-08-19 07:25
Varför envisas med att kalla det skatt? Att betala en skatt med redan beskattade pengar när du använder ett beskattat fordon när du kör på skattefinansierade vägar är så dumt att klockan stannar...
Chiefen

En egen anekdot på detta handlar om senast jag var i Norge. På de stora vägarna blir man automatiskt fotad och räkningen kommer till Sverige efter flera månader. Ungefär som att köra för fort mot en fartkamera, men kostnaden är mindre... Systemet funkar bra och det är lätt att betala när räkningen väl kommer.

Nåväl, körde även på landsbygden och då kommer en obemannad vägtull som bara tar mynt. Med känslan av att vara en brottsling blir jag tvungen att bara passera utan att betala. Väl hemma igen försöker jag komma till rätta med detta genom att surfa på vägtullens hemsida och hittar faktiskt info om hur jag ska betala. Kostnaden 35Nok ökar snabbt till över 150Sek när banken tar ut en avgift för att förmedla pengen till norsk bank! (Jag har Swedbank) Dessutom har jag spenderat en helt onödig kväll framför datorn istället för att vara i verkstan.

Vad lär jag mig då av detta? Jo, eftersom jag inte har lust med trams som detta så blir det skruvmejsel och tio mm fast nyckel nästa gång. Redneck style.

näbbmusen

2009-08-17T10:25:00.000+02:00

Fick en egen näbbmus kl06:07 imorse. Veckan börjar med en förbehållslös present från en god vän.

Tini på Rat Fink Reunion

2009-08-13T16:31:00.004+02:00

På allmän begäran. En bättre bild på Tinis Woodie så man kan digga textningen. (Fel datum i bilden.)
Flukta! Klicka för förstoring. -Lettering av rang!

Reklam på Saaben

2009-08-04T00:29:00.004+02:00

pinstriping.se uppdaterad med några nya bilder.
Ränderna på bilden ovan gjordes mellan tre skurar av regn under Rat Fink Reunion. Trodde de skulle sköljas bort fullständigt på vägen hem då det formligen spolade ned från himlen, men färgen klarade testet.

Watsoninspirerad Pinstriping på huven påminner mera om ett katolskt tempel! Ska jag fortsätta med den pårökta stilen eller ska jag lacka gubb-vackert originalskick och köra försiktigt? Den har visat sig fungera fint som reklam för verksamheten. Folk i alla åldrar kommer oblygt fram och pratar.

Rat Fink 4

2009-07-27T20:07:00.004+02:00

Tin Nieminen åkte från Finland i Chevrolet Woodie med underbar, underbar lettering. Tini finns på http://www.tinstripe.com

Bra jobbat, Tini

Shoebox med pinstriping

Respektingivande Camaro med trattar. Den var så sexig så jag ville göra den med barn.
Fråga inte mera...

Psykostriping

Äldre vagnar i gott sällskap

Precis så här underbart var vädret när jag körde hem. Mellan skurarna mitt på dagen hade jag gjort ett stort mönster på min egen bils bakruta och jag funderade nu på om det skulle vara något kvar av färgen när jag kom hem. Lyckligtvis gick det bra. Grym färg, "1 Shot". Bilder på detta kommer.

Rat Fink 3

2009-07-27T19:44:00.003+02:00

Något säger mig "Mercury 1956" när jag tittar på den här, men jag skulle banne mig inte satsa några stora pengar på mig själv. Edit: Bakljusen, är inte det Dodge?

Avgasrör fyllda med grus. Min favoriträtt.

Kaiser. Jag älskar udda fåglar.

Jözze var på plats med 34:an. Lacken lades i USA (Detroit eller var blev just denna sammansatt?) år 1934. Japp, det är originallacken i Chester Gray. Underbar bil. Verkar vara en bra ägare också.

Johan Sjöstrand var på plats och randade denna stora grej på en ännu större baklucka. Läbbigt att randa på matt lack. Om man gör ett misstag så är det svårt att rädda läget. Gnid med en thinnertrasa på matt lack och den mister sin anti-lyster så att säga, och det vill man inte! Johan klarade jobbet utan problem.

Rat Fink 2

2009-07-27T19:21:00.003+02:00

Flera bilder från årets höjdpunkt.

Sybo var kanske inte först med att kasta flake på hela motorblocket, men visst är det en utmärkt idé? Den skinnklädda bilen finns att se på många andra ställen på nätet, men Googla på "The Black Bitch" och du kanske hittar läbbiga saker och får virus såväl i datorn som på andra, mera organiska ställen.

En kul detalj var att tokfan sytt ett hölje av skinn även till övre kylarslangen. Vad är det i den mannens frukostflingor egentligen?
Sybos A-Ford har varit utställd i USA och tagit hem priser vart den än visat sig. Vann "Peoples Choice" här på denna träff.
Inför USA turneringen gjordes en affisch i samarbete med min bror. Den kan ses här: www.kosmopolit.com

Att rosa pinstriping kan sitta så rätt! Som en fuktig smäck på ett ulligt huvud!
Denna bil, tror det var en Malibu Stationwagon, har en stor del av taket utbytt mot röd plexi som ger ett skönt sken inuti bilen. Det uppskattas kanske inte lika mycket av vovven som sov bort hela dagen i den, liggande på en stilriktig mexifilt. Själv var jag dock lyrisk.

Spontandöpte stilen på dessa ränder till "Flowstriping". Dramatisk färgsättning på denna bil. Kanske inte min smak men man bör vara tacksam att inte alla gör likadana byggen.

Här är en Bel Air -60 som rattades av ett färgstarkt par från Fagersta som var roliga att lyssna på. Jag hade äran att få måla namnet på bilen, "Hells Bells" på den flakegnistrande instrumentbrädan. Kunden blev nöjd. Tack för förtroendet!

Rat Fink Reunion 1

2009-07-27T19:05:00.002+02:00

Rat Fink Reunion i Avesta, arrangerat av Mooneyes Sweden, är över för i år. Trots hängande moln var det överraskande många som tog turen till By Kyrkby för att doppa sig i Flake, simma runt i änglahår, och fördjupa sig i teorier över insugstrattars dimensioner.

Här är "Bad Karma", en chopper med underbar 'striping på tank och bakskärm.

När Pekka Wizzzard höftar till en till salutext lite spontant så sitter alla linjer på det där kliniskt perfekta sättet som får oss andra att kasta penslarna och aldrig titta efter dem igen!
Bilen heter "Azteca" och som synes har The Wizz varit kraftigt inblandad i hela bilens stil. Namnet på skärmen är målat för hand...